Tiden går...

Vart tar tiden vägen? Veckorna bara rusar förbi...det går alldeles för fort nu.
Gustav har hunnit bli 3 månader och det händer så mycket nu! Han vill helst sitta upp...ligga ner är ju bara för tråkigt ;)! Han "pratar" och har även börjat skratta högt...man blir bara så lycklig av att höra honom! En bestämd liten man är han dock...vet inte vem han brås på...mig kanske ;)!
Får ofta nypa mig i armen för att verkligen förstå att han är min, att han ska stanna här hos oss och är vår! Älskar honom så obeskrivligt mycket!!!

Vad har hänt sen sist då...
Vi var till Örebro för ett tagsen och firande Emma och Marcus som gift sig! Det var en mycket trevlig bröllopsfest! Gustav var så fin i sina kläder, speciellt inköpta för denna tillställning! (Jeansen han har på en bilden har han fått i present av sin syssling Signe med familj!)

Annars har det varit rätt lugnt! Haft föräldragrupp samt varit på julmarknad på stan tillsammans med svärmor!
I lördags var vi och hälsade på Sara och hennes lilla familj! Det var mycket trevligt!
Eftersom Gustav numera gärna vill sitta upp så stannade vi till på IKEA och köpte en blå stol till honom! Den gillar han att sitta i!

 

Han blir bara stadigare och stadigare...snart sitter han förhoppningsvis själv! Han gillar dock inte att ligga på mage så det får vi göra flera korta stunder istället för längre!

 

 

Hade min mamma, Gustavs mormor på besök för några veckor sedan! Hon gillar att sy hon och dessa härliga och fina byxor har hon sytt! Jag har en förkärlek för hängselbyxor samt färg...hon har sytt ett par till som är röda med dinosaurier på, men dem har vi inte börjat använda än.

 



Härom dagen var jag och Gustav till Skärholmens centrum och shoppade lite! Att ligga ner var inte skoj, men att få sitta upp lite var superkul! Han gillade dessutom alla blinkande och glittrande juldekorationer som hängde i taket!

Det här är min älskade son! Mamma älskar dig så otroligt mycket och du har varit väldigt efterlängtad! Så underbart att du nu finns hos oss och jag njuter varje dag!!!

Snart är det jul och den firar vi här uppe! Längtar dock tills vi åker söderut till min familj!
I helgen ska det fixas lite julgodis, rulla köttbullar...jansson får vänta till nästa helg! Vill ha en gran, men en liten och det verkar svårt att få tag på. Funderar starkt på att köpa en fejkgran...tänk va skönt att slippa allt barrande...men visst är en riktig gran vacker! Vi får se hur det blir med det!

Nu ska jag passa på att äta lite lunch i lugn och ro! Gustav sover sen 1,5 timme tillbaka och vaknar säkert snart och vill ha mat! Ska hämta upp Anneli när hon slutar jobba och sedan ska vi fixa lite.

Kram på er

Gustav, min älskade son!

Ojoj så dålig jag är på att blogga...men dagarna bara rusar förbi och tiden för att sitta och skriva finns knappt. Gustav sover bra om dagarna, men då brukar jag passa på att vila själv, städa eller pyssla med annat! Vi är också mycket ute och går han och jag! Äntligen börjar min kondition komma tillbaka och jag ser fram emot att börja träna igen...ska bara få den där efterkontrollen gjord. Jag ammar fortfarande, men eftersom vi även ger ersättning ibland så kan jag åka bort en timme eller så. För många timmar utan att amma är dock inte skönt...

Idag är det så trist väder... Gustav står just nu på balkongen och sover, men lär nog vakna snart och vill ha mat! Anneli är också hemma idag, vi är lite förkylda och hängiga. Men då får vi lite gjort! Badrummet är nu färdigt och det enda som inte är uppsatt är en hylla för blöjor och sånt, men den kommer förhoppningsvis upp idag! Krokarna borrade Anneli upp igår och det blev så bra! Igår hade vi en riktig fixar/städardag! Nu är det bara de båda badrummen som ska få sig en rejäl städning...tänkte hinna med det idag!

Gustav då... denna underbara lilla pojke! Att man kan älska någon så mycket som jag älskar honom!!! Han får mig att må så bra och så lycklig, även om jag inte får sova så mycket ;)! Han gör små framsteg hela tiden! Hans leende smälter man av och han är för det mesta en väldigt glad pojke! Men humör har han...vet inte vem han kan ha fått det av ;)! Det enda han inte tycker om är att ligga på mage, men det tränar vi på varje dag! Sen vill han gärna vara nära...jag/vi behöver inte bära på honom hela tiden vilket är skönt, men sitter vi i soffan vill han gärna vara med! Annars trivs han bra i sin babysitter och under babygymmet! Jag har alltid sagt att jag inte vill att han ska sova i vår säng och till viss del tycker jag fortfarande så, men måste ju erkänna att det är mysigt! Tur man kan få ändra sig ;)! Han sover dock större delen av natten i sin egen säng och kommer över till oss först på morgonen runt 05.00...då äter han och sedan sover han och jag vidare till ca 08.00...så skönt!

Världens charmigaste son har jag/vi!!! Visst jag är lite partisk nu, men det får man vara när det gäller ens egna barn tycker jag! I mina ögon är han ju det vackraste och sötaste barn som finns! Det är så härligt att följa alla hans små steg i utvecklingen! Snart rullar han nog över från rygg till mage och han drar sig gärna upp till sittande ställning när man håller hans händer när han ligger ner! Aptit har han också och jag ser mycket fram emot när han kan börja äta annan mat..

Nu ska jag passa på att äta lite lunch innan han vaknar för då gäller det att vara redo med bröstet ;)!

Ska försöka att bli bättre på att uppdatera bloggen!

Kram

Bor i kappsäck

Nu var det visst ett tagsen jag var här inne och skrev. Veckorna rullar på och just nu lever vi i en kappsäck. Är tillfälligt i vår lägenhet och städar lite och hoppas på att vi snart kan flytta hem igen. Vårt badrum renoveras just nu och det tar tid kan man säga...man kan tro att hanverkarna är arbetsskygga, men nu har de fått en sur Karro på sig som ringer och tjatar på dem. Den 7 oktober flyttade vi ut då det inte passar sig att bo här med en 8 veckors liten Gustav. Firman som gör detta åt oss sa att det var bar om vi höll oss borta det första 3-4 dagarna pga allt damm och oväsen...absolut sa vi. Jag åkte till Motala och bodde hos min mamma och Anneli flyttade hem till sin mamma innan hon kom ner till Motala hon också. Efter en vecka ringde vi och kollade läget och de sa då att de behövde en vecka till plus ev någon dag till i veckan efter (denna vecka alltså). I lördags (19/10) kom jag hem och det hade inte hänt ett skit...jag blev så förbannad och är det fortfarande. Det gör inte ett skit... Igår ringde jag och pratade med dem och de skulle då ringa upp igen. De ringde Anneli och sa att rörmokaren skulle sätta på vattnet igen. Tack, men vad hjälper det... Toastol, handfat, tvättmaskin och annat står i köket så där går knappt att vara. Det är skit och damm precis överallt och det hänger plast i dörröppningarna som är så dammiga och de måste ju sitta där tills allt är klart. Ringde dem idag för att få besked på när de är klara för det funkar inte att bo borta hur länge som helst...3:e veckan nu ju. Fick då till svar att ni har ju vatten nu... Jo det har vi ju, men det går fortfarande inte att bo här. Jag blir inte rolig att handskas med snart... Kommer definitivt inte att rekommendera dem till någon...jo möjligtvis om personen som vill ha renoverat ska vara borta ett halvår eller liknande så hantverkarna kan jobba i sin snigelfart. Nu väntar jag åter på att de ska ringa upp...lär de nog inte göra så jag ringer nog imorgon igen! Har krävt att det ska vara klart denna vecka, men det finns inte en chans till det eftersom de aldrig är här och jobbar....grrr...idioter.

Jag har iallafall städat av vardagsrum och vårt sovrum nu, men lär få göra om det snart igen. Gustavs rum är för tillfället belamrat med alla saker från badrumsskåpen...stör mig att hans rum är så stökigt, men men. Längtar nu hem hit...måste snart gå här i från innan jag får ett "astmanfall"...så torr luft så skulle behöva vädra. Ska ge Gustav lite mat och sedan beger vi oss ut i regnet och går "hem" igen. På fredag åker jag ner till Motala igen. Det är bra att bo hos svärmor, men inte praktiskt när man har vagn och så känner jag mig mer hemma hos min mamma. Ska ju ner dit nästa vecka igen vilket har varit bestämt sen länge så nu åker jag bara ner några dagar tidigare. Trist att vara ifrån Anneli bara, men hon kommer ju snart hon också!

Hade tänkt lägga upp en bild på Gustav, han är så söt och go och nu ler han och får nästan fram lite skrattljud, men sladden är hemma hos svärmor. Kanske kan låna Annelis dator ikväll...får se, annars får det vänta tills vi flyttat hem igen!

Nu ska jag väcka sonen min, ge honom mat och sedan traska "hem".

Kram

Höst

Dagarna rullar på och nu är hösten äntligen här...visst är det skönt med soliga dagar då också, men jag tycker om när det är lite ruskigt väder...tända ljus och mysa i soffan under en filt! Det är vad jag och Gustav gör idag! Just nu sover han dock så då passar jag på att skriva lite.

Äntligen fungerar amningen och brist på mjölk har jag iallafall inte. Men jag måste bara få säga att speciellt mysigt vet jag inte om det är att amma... Alla eller många säger att det är så mysigt och man får sån kontakt med sitt barn...ja alla skrifter och texter säger samma sak. Men jag kan nog inte hålla med om det. Jag tycker mest det gör ont samt att det är obekvämt. Gillar mycker bättre att ge på flaska och då får jag kontakt med Gustav! Men jag ska stå ut och amma så länge det går...fram till jul iallafall. Fick ju med en pump hem från neo så pumpar ju ut en del också som vi sedan ger på flaska. Jag ser fram emot när det blir dags för vanlig mat!
Äter gör han min lille son och går stadigt upp i vikt och det är ju bra! Nu har han klivit över sin födelsevikt, får se vad han väger idag när vi ska till BVC.

Sover gör han också, framför allt dagtid. På natten är vi gärna vakna några timmar...förstår inte det där riktigt. Dagtid somnar han gärna efter maten, men nattetid ska vi minsann vara vakna efter maten. Kan ju erkänna att jag är rätt trött efter alla nätter, men vet ju att det så det är nu. Fast jag är nog inte så trevlig på natten...hormonerna finns ju fortfarande där och spelar mig ett spratt och då framför allt på natten när jag är trött. Stackars Anneli får ta att jag fräser lite...hon vet ju att jag inte menar något illa. På dagarna är det mycket bättre! Älskar min fina lilla son, det bästa som hänt mig!!!

Jag mår annars bra och njuter av att kunna röra mig igen! Från att knappt tagit mig ur sängen de senaste 3 månaderna så kan jag nu ut och gå långpromenader! Visst känns det lite i bäcken när man kommer in efter dem, men inte så mycket att jag inte kan röra mig. Graviditetskilona är borta plus lite till så nu jobbar jag på att få bort de överflödiga kilona jag hade kvar sen innan! Ser ljust på det, men det får ta sin tid...stressar inte! Det är väldigt skönt att kunna använda mina vanliga kläder igen...helt plötsligt har jag massor att välja mellan om dagarna! Har plockat bort alla mina mammakläder, förutom några linnen som fungerar bra fortfarande!

Näe om jag skulle passa på att vila lite medans sonen gör det...snart vaknar han ingen och vill ha mat!
Men först ska jag bara sitta och titta på honom lite...han är så otroligt söt och underbar, helt perfekt!!!

Kram

Nu är han här!

Nu har det hänt grejer... Var helt inställd på att gå över tiden och att få bli igångsatt, men det slapp jag! Torsdagen den 29/8-13( dagen innan bf) efter ca 9½ timme på förlossningen föddes vår fina lilla son Gustav! 4110 gram tung och 54 cm lång! Hade nog en väldigt lätt förlossning även om det gjorde fruktansvärt ont, speciellt de sista 10 minuterna av krystvärkar. Många skriver en förlossningsberättelse, men den behåller jag för mig själv och berättar för nära och kära öga mot öga! Det enda jag kan säga är att jag inte alls var beredd på att det skulle sätta igång och från att knappt kunnat gå och röra mig pga foglossningen så flög jag bokstavligt talat ur sängen på morgonen när vattnet gick...läskig känsla.

Så nu sitter vi här hemma med en fin "liten" pojke på 10 dagar och jag njuter! Vi fick dock en liten skakig start på vårt nya liv. I måndags skulle vi på återbesök samt göra PKU test och hörselscreening, båda gick bra, men de tyckte att Gustav var för gul samt att han hade gått ner lite väl mycket i vikt så vi blev inlagda på neontalen. Gustav lades direkt på en solmatta och med en lampa över sig. Han fick även ha på sig en ögonbindel för att skydda ögonen. Stackarn gillade det inte alls och jag tyckte att det var hur jobbigt som helst. Han skrek mycket och vi fick inte ta upp honom, dessutom fick vi sondmata honom så att han skulle öka i vikt. Min mjölk hade inte börjat rinna till ordentligt så jag fick börja pumpa för att stimulera. Vi både sondmatade och ammade under de 4 dagar vi låg inne. På onsdagen var hans gulsotsvärde så pass bra att han slapp ligga i ljuset, blev våra sängar istället! Som jag njöt och han också...slippa den där hemska ögonbindeln. På torsdagen fick vi äntligen åka hem!!!

Så på torsdagen började vårt liv som tre i familjen på riktigt! Min mamma kom även upp då och stannade till lördagen. Det var så skönt och hon gav mig tips och hjälp med amningen så jag kunde få igång den igen! Känner mig så trygg med min mamma eftersom hon jobbar med det hon gör! Hon är nämligen distrikssköterska och har jobbat många år med BVC och har koll på mycket! Hon njöt också av att vara här vill jag lova...fått mysa med sitt lilla barnbarn! Under torsdagskvällen kom även Annelis mamma över!

Just nu sover vår lille prins och jag är supertrött, men snart dags för mat igen för den lille så det är ingen idé att sova innan, får bli efter! Han sover dock rätt så bra på nätterna så jag ska inte klaga! Jag är bara så glad över att han nu äntligen är här!

Sover gott i vagnen under promenaden!

Kram

8 dagar till bf...

och nu börjar det bli segt, riktigt segt. Sammandragningar och förvärkar om vart annat och så foglossningen på det. Ja inte är det lätt så här på slutet...alla säger bara att jag ska tänka på vad jag får när allt är över och det klart jag tänker på det. Men har man i 6 månader bara fått ligga still och ta det lugnt så vill man bara va "normal" igen. Nu när jag får röra mig och göra saker så sätter kroppen stopp för det.
Längtar nåt så enormt nu efter vårt lilla Troll och att få lite fart på livet igen! Men den låter vänta på sig och gör sina små sparkar och gympapass där inne i magen för att påminna mig om henne/honom!
Vi är så beredda och allt är klart här hemma...går bara och väntar!
Vill egentligen inte klaga såhär, men nu är det tungt och segt...

Anneli har ju börjat jobba igen hon så nu är jag ju åter själv om dagarna vilket är så trist. Hade gärna jobbat lite fram tills Trollet valt att titta ut...saknar jobbet, eleverna och kollegorna!

Idag ska jag göra köttbullar/biffar...slut i frysen så tänkte passa på nu när jag ändå bara går hemma...

Hoppas ni alla får en trevlig dag!

Kram

"Sista" MVC-besöket

Igår var på, förhoppningsvis, det sista besöket på MVC! Allt såg jättebra ut och magen följer sin kurva, godkänd på alla värden också och vikten helt ok! Trollet ligger nu helt fixerad och får gärna komma när som helst! Fick mycket frågor kring hur jag känner inför förlossningen. Jag har ju inte hunnit tänka så mycket på den än, fokus har liksom varit på annat. Jag vet att det kommer göra ont, men i övrigt så är jag inte speciellt nervös inför den. Jag är mer nervös over hur snabbt jag får tag på Anneli när hon är på jobbet...men det kommer att bli bra det också!
Vi fick en ny tid till MVC om två veckor, men jag hoppas att vi slipper åka dit då ;)!
Just nu är det bara en lång, lång väntan och sammandragningarna är många och en hel del förvärkar har jag också. Men värst är nog foglossningen...så ont det gör. Idag har jag tänkt försöka ta mig en liten promenad...som jag längtat efter det. Snigelfart och inte så långt, men en liten, liten sådan. Bara att spänna på mig stödbandet så ska det förhoppningsvis gå bra! Ska också packa klart BB-väskan idag så vi kan ställa ut den i bilen.Vi känner att lika väl som den står här hemma i lägenheten så kan den stå i bilen så är allt klart när vi behöver bege oss till BB.

Får se vad jag mer orkar hitta på idag...promenad står först på schemat!

Snälla lilla Trollet, kom nu!!! Vi längtar efter dig!!!

Kram

Åter vardag

Så var vardagen åter här och Anneli har börjat jobba igen...så segt att gå hemma själv. I natt har hon dessutom sovit borta med jobbet och kommer hem först i eftermiddag. Måste erkänna att jag varit lite nervös under natten att det ska sätta igång, men än så länge är det lugnt. Förhoppningsvis ska jag inte behöva gå hemma själv så länge till!

Igår tog de bort cerklaget och fy f..n vad ont det gjorde. Inte nog med att jag har foglossning som gör fruktansvärt ont oavsett om jag går, sitter eller ligger ner, men att då ta sig upp i den där himla gynstolen var inte skönt. Sen själv ingreppet...skönt att ha det gjort kan jag ju lova, men tårarna kom, men nu är det som sagt borta... så nu får Trollet mer än gärna komma ut till oss! Tur jag har både svärmor och en kollega på stand by idag om det skulle sätta igång innan Anneli kommer hem!
Läkaren trodde inte att jag skulle gå över tiden och jag hoppas att hon har rätt för jag börjar bli rätt less på att vara gravid nu. Mycket hänger ju på alla krämpor och allt det psykiska runt omkring...just nu är jag besatt av att känna rörelser varje dag. Låter kanske helt knäppt i era öron, men även om jag känner mig mer lugn nu så är jag fortfarande väldigt orolig över att något ska gå fel sista tiden. Det är tur att det är så bra personal på bb för det kan verkligen tala lugnande till en!

Idag blir det en lugn dag, borde kanske packa klart bb-väskan, den till mig och Anneli alltså. Trollets saker är redan packade och står i bilen och babyskyddet är också installerat och klart i bilen. Men ett litet besök hos mina kollegor blir det idag iallafall, behöver komma bort från soffan lite!

Jag hoppas att ni alla får en härlig dag!
Kram

Semester

Här rusar veckorna iväg ser jag...har inte riktigt haft ork att uppdatera här, men nu kommer ett inlägg!
Anneli har nu haft tre veckors semester, en kvar, och jag bara njuter av att vi är hemma båda två!
Första veckan var vi nere i Motala! Det var så skönt och härligt med miljöombyte, större delen av veckan tillbringades i en badenbaden (solstol) i skuggan i mammas trädgård där vi blev underhållna av min otroligt söta och charmiga systerson! Träffade några vänner, men långt ifrån alla, men tyvärr så orkade jag inte så mycket. Min käre far fyllde även 60 år så på lördagen blev det kalas för honom!

Min älskade systerson!

Min lillasysterson är det fullt ös på numera! Kryper fram med världens fart och "pratar" konstant, men så härlig han är! Och vi träffas alldeles för sällan... Det var lite irriterande och påfrestande att inte kunna lyfta och bära honom, men jag får ju tyvärr inte bära mer än ca 2kg och han väger ju lite mer än så ;)! Men nästa gång vi ses så har du fått en kusin!

Veckan där nere gick iallafall alldeles för fort och det blev dags att dra oss hemåt igen. Hade kanske varit kvar lite längre om det inte var för läkarbesöket. Det gick bra hos lärkarn och allt såg bra ut! I skrivande stund är det en vecka kvar tills cerklaget tas bort så sen får det gärna komma igång!

Annelis andra semestervecka var ganska lugn, umgicks med hennes syskon och syskonbarn så  en hel del sol och bad blev det! Jag höll mig dock på land och mestadels i skuggan,,,gillar inte värmen.

Annelis tredjevecka (alltså denna vecka) började med ljuvligt väder...mulet och lite svalare, som jag njutit! Vi har passat på att röja här hemma... Det hela började med att vi skulle packa ner får stationära dator inne på kontoret för att förbereda för omöblering. Det slutade iallafall med att vi började röja nere i förrådet också och körde iväg en hel del till tippen! Nu är det fint även där nere. Kan ju säga att jag efter detta röjande knappt kunnat gå, men så skönt att ha det gjort! Dagen efter forstatte vi inne på kontoret och röjde, nu är det verkligen fint och igår kom min svägerska över och hjälpte Anneli att flytta in gästsängen dit! Nu är det bara lite småfix kvar där och Anneli har nu fått hela skrivbordet att sitta och sy vid! Det blev så bra, dock ser ju Trollets rum väldigt tomt ut nu, men det får vi ta tag i när vi vet vad det är för en liten sort jag bär på! Vi har nu iallafall allt hemma, köpte det sista igår! Bilstolen ska vi snart installera i bilen, men först blir det en runda till tippen...igen! Det är så skönt att ha detta gjort nu. Idag ska vi ut till havet och få middag hos svärfar! Nästa vecka har jag lovat Anneli att vi ska ta det lugnt och bara va...njuta av hennes sista lediga vecka!

Nu har 36 veckor gått och det börjar närma sig! Vi ska sätta oss och skriva en födelseplan som jag ska ta med mig in när cerklaget ska plockas bort. Alla frågar mig om jag börjar bli nervös...egentligen inte. Det jag mest är nervös för att jag inte ska få tag på Anneli tillräckligt fort när det väl är dags eftersom hon jobbar. Det är ju inte så populärt att som lärare ha sin mobiltelefon på sig och dessutom med ljudet på under lektionstid, men nu är det ju särksilt fall så hon har inget val. Nervositeten kommer säkert, men än så länge har fokus legat så mycket på att ta det lugnt och se till att inte få så mycket sammandragningar samt att hålla cerklaget intakt. Denna vecka har jag dock haft många sammandragningar, men inte så konstigt. Så mycket som jag har gjort och hållt igång har jag inte gjort på flera månader.
Jag börjar dock bli väldigt nyfiken på hur stor Trollet kommer att vara...vid TUL låg den ca 20% över normalvikt i just den veckan och när vi var på MVC nu i veckan så hade magens kurva lagt sig på det översta strecket, men alla andra värden var jättebra! Längtar så otroligt mycket nu och vill att veckorna bara ska rusa förbi!

Nu har älsklingen vaknat också så nu är det frukost som gäller! Sen ska vi köra ett sista lass till tippen och sedan blir det havet resten av dagen!

Ska försöka uppdatera lite mer, men lovar inget. Kan tänka mig att jag kommer igång när Anneli börjat jobba igen och jag åter sitter här själv hela dagarna!

Kram

Året har gått fort

Tänk vad mycket man hinner att sitta och fundera om dagarna när man är själv.
Härom dagen slog det mig att för ett år sedan gick jag/vi här och var "nygravida"...äntligen efter alla hormonbehandlingar så var vi gravida med lilla Pyret! Om jag ska vara ärlig så känns det nästan som igår, året har liksom gått så fort! Det var sista dagen innan semestern och jag skulle börja jobba tidigt på fritids, stanande vid en kollegas dörr och skrev ett plus på den...hon blev den första som fick veta! Sen försökte jag hålla minen på jobbet, men det gick inte så bra! Härliga minnen! Nu gick ju inte den graviditeten så bra och vi förlorade Pyret i vecka 18+3...den största sorg jag någonsin varit med om. Kan fortfarande få tårar i ögonen när jag tänker på honom! Men nu så här ett år senare sitter jag här i soffan och svettas...och är dessutom höggravid! Det tog ca 28 veckor av denna graviditet innan jag kunde känna lycka över att vara i detta tillstånd, har varit så sjukt orolig över vad som kan gå snett och fortfarande finns den känslan där även om den inte är lika stark som innan. Trodde aldrig att jag skulle ta mig igenom detta, men har haft många underbara människor runt mig som funnits där och stöttat, inte minst min familj och min underbara fru!
Får nypa mig i armen när jag ser spjälsängen stå där i sovrummet bäddad, babyskyddet i barnrummet bara för att inse att det är sant...snart ska en liten ny människa få inviga dessa saker! Har inte hunnit bli nervös för själva förlossningen än...mina kontroller tar alla sådadna känslor, men det kommer väl!

Tänk att om ca 7 veckor ska Pyret få ett litet syskon! Jag längtar så otroligt mycket!

Kram

Vår lilla knubbis!

Igår (tisdag) var vi åter in til DS för kontroll av cerklaget och livmodertappen samt tillväxtultraljud. Vi började med ultraljudet och den här gången rörde Trollet lite mer på sig! Fick inga direkta bilder med oss hem utan ultrljudsläkaren kollade bara att allt såg bra ut och gjorde de mätningar som ska göras. Moderkakan ligger inte längre illa till så en "normal" förlossning väntar! Sen skrattade han lite och berättade att tillväxten var det minsann inget fel på...Trollet ligger ungefär 20% över det normala i denna vecka. Han beräknade att Trollet redan nu väger ca 2,2 kg...jag lär få trycka ut en rejäl knubbis när det blir dags! Det som dock känns lite skönt med att Trollet väger somd en gör att jag bara har lagt på mig "bebsikilon", ja ni vet vad jag menar. Fram tills nu har jag bara gått upp 5 kg så de flesta av dem är ju bara barn, vatten och allt det där! Och det känns bra kan jag lova, känns ju lovande när man ska gå ner sen, men än är det ett antal veckor kvar så mycket kan hända än! Allt såg iallafall bra ut och cerklaget sitter fortfarande kvar och livmodertappen är än så länge tillräckligt lång! Efter ultraljudet träffade vi vår läkare och pratade om framtiden! Mitt hb har äntligen stigit igen så injektionen av järn hjälpte och jag slipper ta järntabletter :)! Vi fick datum för nästa besök samt bortagning av cerklaget! Den 12/8 åker cerklaget bort och då ska jag äntligen ta en kort och lugn promenad! Men innan dess är det några kontroller på MVC och DS kvar!

Imorgon är Anneli ledig så då ska vi bara va! På kvällen är det Roslagsnatta så vi tänkte gå en sväng på den samt unna oss mat ute på någon trevlig restaurang, vilken det blir vet vi inte än! Nu är det bara en dryg vecka tills Anneli går på semester, som jag längtar! Då åker vi ner till Motala en vecka! Ska ju fortfarande ta det väldigt lugnt, men familj och lite vänner ska vi hinna med! Pappa fyller ju dessutom 60 så kalas blir det också! Men även om jag vill hinna med mycket under denna vecka så måste jag också ta det lugnt...så om jag inte hinner träffa alla som skulle vilja ses så bli inte ledsna...jag måste tänka på mig och Trollet! Mest längtar jag nog egentligen efter att få träffa min älskade systerson!!! Han hinner ju växa så mycket mellan gångerna vi ses...Mys ska det bli!

Försöker få till det där med BB-väskan...svårt att packa till mig själv eftersom min garderob är väldigt begränsad. Vi hade tänkt ha den klar tills vi åker till Motala, vill ha med den om det skulle sättas igång (vilket vi innerligt hoppas att det INTE gör), men tänk om. Barnets väska är klar och babyskyddet står där! Men har ju en vecka till på mig att fundera på det!

Igår fick förresten sms från Emmaljunga om att vagnen var skickad till Babyproffsen här i Norrtälje så snart kan vi hämta hem den också, men det väntar vi med tills vi är tillbaka från Motala! Liggdelen får vi ju med oss därifrån! Så nu börjar vi bli riktigt redo för Trollets ankomst! Vi är så nyfikna på vad det är för en liten som ständigt bökar omkring i min mage! Det är nu 8 veckor till beräknad ankomst, jag själv hoppas ju på bara 5-6 veckor, men vi får se...lär säkert gå över en massa bara för att...

Jag hoppas ni har det bra där ute i sommaren...själv har jag njutit av de senaste dagarna då det varit lite svalare väder!

Kram

5 år som gifta

I fredags hade vi 5-årig bröllopsdag! Tänk vad åren går fort, känns ju nästan som igår, och vad mycket vi varit med om dessa år, både roliga och tråkiga saker! Anneli jobbade hela dagen så kvällen blev mycket lugn, men lite god mat lagade vi till iallafall! Nu väntar vi bara på vår livs viktigaste uppgift!!!

Annars så är helgen mycket lugn för oss, veckan som gick kantades av en del förvärkar och sammandragningar så jag får hålla mig lugn! Visst skulle jag vilja ha vårt lilla Troll här och nu, men den får allt vänta några veckor till!
Anneli jobbar två veckor till sen ska vi vara lediga tillsammans, som jag längtar! Det är fruktansvärt trist att bara gå hemma och dra och inget få göra...det vill jag inte vara med om igen. Mycket promenader ska det bli höst för lilla Trollet och mig och tänk att få dammsuga själv!

Nu ska jag se om min kära fru vill vakna så vi kan äta frukost tillsammans! Själv har jag varit vaken ett tag nu...någon håller mig vaken :)!

Kram

Varmt...

Det har varit hemskt varmt de senaste dagarna...gillart inte. Jag rinner bort och inte är det svalt någonstans. Men som tur är har det även varit väldigt molnigt och en del regn så jag får väl vara lite glad!

Vi är nu väldigt redo för det lilla Trollets ankomst! Sängen står monterad och bäddad i sovrummet! Alla kläder är upptvättade och babyskyddet är nu också hämtat och står i gästrummet! Bara vagnen som saknas, men den får vi först om ca 5 veckor. Ja vi ska förstås inhandla blöjor och sånt, men det hinner vi! BB-väskan ska också packas, har som mål att den ska vara klar innan vi åker till Motala för den får följa med dit ner ifall det skulle sätta igång. Har nu börjat få de omtalade sammandragningarna och förvärkarna...inte skönt och framförallt inte tillsammnas med foglossningen. Idag är en sådan dag då jag knappt kan gå, ligga eller sitta är inte heller skönt så jag har lite smått panik. Hur gärna jag än skulle vilja ha vårt lilla barn här nu så får den allt vänta några veckor till...vill hinna träffa familjen och njuta av en vecka i Motala först sen så!

Två veckor till ska jag gå här hemma och dra...sen ska jag njuta av lång ledighet tillsammans med min underbara fru!!!
Nästa vecka ska vi på tillväxtultraljud samt koll av cerklage och min livmodertapp! Ska bli underbart att få se Trollet igen och jag hoppas innerligt att den andra biten fortfarande ser bra ut! Lite nervös är jag allt över den biten.

Helgen blir lugn för oss så det blir nog bara lite hemmafix. Antar att Anneli vill fortsätta med sina syprojekt! Ett lapptäcke till Trollet ska sys samt att hon ska färdigställa den söta lilla bodyn som hon sytt! Hon är duktig min fru, tur att någon av oss har det intresset så symaskinen inte bara står och dammar igen :)!

Kram

Magen den växer

Sitter här i soffan och njuter av de mulna vädret, är dock varmt, men ingen gasande sol och det gillar jag!
Har varit på MVC idag och magen växer som den ska och hjärtljuden ligger på samma antal slag/minut som vanligt! Ska bli spännande och se om det stämmer att flickor oftast ligger högre än pojkar...om 10 veckor vet vi! Nu är det tre veckor till nästa besök där, men ska hinna med ett på Danderyd innan dess.

Förra veckan var det skolavslutning! Så mysigt och roligt att träffa alla elever igen samt mina kollegor! Några killar i min klass undrade om jag verkligen hade en bebis i magen för jag såg mycket smalare ut än vad jag brukar göra! Fin komplimang eftersom magen bara blir större!
På lördagen begav vi oss till Uppsala och IKEA och inhandlade det som stod på vår lista! Vi höll oss faktiskt väldigt bra till den, inte mycket annat som följde med hem så är stolt över oss! Nu står allt här hemma så vi får se om vi skruvar ihop sängen i helgen och bäddar den! Det enda vi inte har hemma nu är babyskyddet och vagnen och sen blöjor och sånt, men det tar vi senare i sommar!
Helgen var annars väldigt lugn och skön!
I måndags var jag på sommarfest med jobbet och det var mycket trevligt! Nu dröjer det länge tills jag återser dem igen...

I helgen är det midsommar och det blir väldigt lugnt för vår del! Min foglossning gör att jag inte riktigt orkar ge mig iväg så vi blir hemma och och myser och fixar istället! Ska njuta av att Anneli är ledig i hela tre dagar! Tre veckor till jobbar hon och sedan haar hon semester och som jag längtar dit...slippa sitta själv hela dagarna.

Nu ska jag ladda för inhandling av mat, vi lär ju inte vara ensamma på matbutiken direkt. Men jordgubbarna är fixade redan och det är viktigast! Är besatt av dem just nu!!!

Trevlig helg på er alla!

Kram

Fy för foglossning

Denna foglossning gör mig galen... Jag är ju beordrad att vila större delen av dagarna, men att ligga ner så mycket gillar inte ryggen. Men jag ska stå ut de 11 veckor som är kvar!
Jag tycker tiden går väldigt sakta nu, men vet att det nog inte är många som håller med.

I helgen hoppas jag på att min kropp mår så pass bra så vi kan åka och inhandla lite saker till Trollet! Vi tänkte att om vi gör det denna helg så kan vi ägna midsommarhelgen till att sätta ihop allt och fixa! Äntligen börjar jag känna lite längtan efter detta, men framför allt vågar jag titta på saker och börja inhandla lite! Skötväskan är besälld och påväg...Anneli satt hela söndagen och tittade på nätet och fick fram en jättefin väska! Ska bli kul att få hem den!

Igår var jag åter in till Danderyd för ett läkarbesök. Förutom att min rygg protesterade när jag körde bil så mådde jag bra. Idag fick jag även min första järninjektion...mådde som sagt bra fram tills den. När barnmorskan satt i kanylen som jag skulle få vätskan ifrån så var jag sååå nära att svimma. Mådde illa och började få suddig syn...barnmorskan var snabbt till min hjälp och jag fick lägga mig ner samt fick ett glas vatten...mådde bättre ganska snabbt. Under tiden som jag fick järnet kom vår läkare in och påbörjade undersökningen av livmodertapp och cerklage. Cerklaget sitter fortfarande som det ska och livmodertappen att ökat igen! Det var med en lättnad jag en stund senare gick därifrån. Är fortfarande beordrad mesta dels vila...hon vill att det ska gå ett antal veckor till innan jag kan få börja röra mig lite mer. Nästa besök är i början av juli och då ska vi även göra ett tillväxtultraljud på Trollet! Längtar tills dess...se om den håller sin kurva och får rätt näringsmängd!
Så det är bara att vila så mycket som jag gör och inte anstränga mig så jag får onödiga sammandragningar så ska det nog gå bra! Jag har iallafall en toppen doktor, jag all personal på BB är toppen!

Just nu skulle jag göra vad som helst för att slippa juni och juli...kan ha augusti på en gång!

Ja nu blir det lugna dagar framöver!

Kram

Lättnad

Dagarna rullar på och jag lever mitt stillsamma liv, men ej så roliga liv! Saknar så att få ta promenader och få fixa och dona utan att vara beroende av Anneli. Längtar så till hösten!

Är nu inne i vecka 28 (27+4) och magen växer! I helgen fick jag lite smått panik efter att inte ha känt några fosterrörelser på två dagar. Det hela slutade med ett besök förlossningen där jag kopplades upp på CTG och där de även gjorde ett ultraljud. Allt såg bara bra ut och hjärtat slog så fint och allt såg fint ut på ultraljudet! Trollet låg troligtvis med ben och armar inåt och sparkade vilket gjorde att jag inte kände något. Men vilken lättnad jag kände när vi fick sen den röra sig och så! Kan säga att den natten sov jag gott! Nu är allt som vanligt där inne igen och i natt trodde jag allvarligt att Trollet skulle ta sig ut...som den höll på där inne! Samtidigt som Trollet håller mig vaken om nätterna med sina sparkar och andra rörelser så njuter jag! Längtar så tills Trollet tittar ut så jag får hålla h*n!!! Det blir en lång sommar...veckorna går just nu så sakta... Önskar att all oro bara kunde försvinna och att de veckor som är kvar bara kan få vara lugna!

Imorgon kommer min vän Sara med dotter hit så då blir det lite livat här! För övrigt tar jag ju det så lugnt som jag blivit ordinerad/beordrad. Snart dags för nästa kontroll och då hoppas jag det ser lite bättre ut än sist.

Nu ska jag återgå till liggande ställning i soffan igen och titta lite på tv. Ser fram emot när Anneli slutar jobbet för då ska vi åka och handla...dagens höjdpunkt och första gången jag lämnar lägenheten denna vecka!

Kram

Uppdatering

Inser att veckorna bara rusat förbi och att jag inte skrivit på ett tag. Har inte riktigt haft lust och ork, men ska uppdatera lite från de senaste veckorna. Det har varit lite mycket så kroppen har sagt ifrån, men nu har vi en väldigt lugn period framför oss som mest bara innehåller läkarbesök och annat relaterat till graviditeten.

På Pingstafton döptes min älskade systerson! Denna goa, älskade lilla unge som bara förgyller ens liv!

En fin liten dopbild!

Mosters prins!

Börjar bli stor nu!

Familjens charmtroll som håller lådan hela sin vakna tid!
 

Hade en toppenhelg med familjen och det var så mysigt! Saknar dem redan och vi ses ju alldeles för sällan...

Veckan som sedan gick var lugn...besök på MVC stod på schemat. Jag blev nästan godkänd, bara mitt hb som var alldeles förlågt så det vara bara att börja på järntabletterna igen. Tyvärr så räckte två tabletter för att magen skulle braka ihop så efter gårdagens besök på BB-sthlm och vår ny läkare så fick jag sluta med dem. Det ska nu fixas så jag ska få järntillskott intravenöst istället.

I helgen som var var vi på bröllop i Dalarna, Garpenbergsslott! Det var ett fint och mysigt bröllop!

Det fina brudparet!

Denna vecka har hittills varit lugn och skön vilket min kropp uppskattar mycket!
Har fått foglossningen från hell...det gör så sinnesjukt ont. I måndags fick jag hem stödbältet jag beställt och det hjälper bra när jag går!
För övrigt är det fullrulle i magen större delen av dagen...helst på morgonen vid 05.00...även om jag då är supertrött så kan jag inte låtabli att bara ligga och njuta av rörelserna och prata med Trollet! Ja äntligen efter nästan 27 fulla veckor gången så kan jag njuta! Är dock orolig fortfarande, men det börjar släppa! Kanske kan börja shoppa lite snart :)! Men väntar några veckor till!

I eftermiddag ska jag gå och lyssna på mina kollegors LS-redovisning! Ska bli kul och härligt att träffa alla kollegor igen!
För övrigt har vi en väldigt lugn period framför oss...mycket slapp och mys blir det!

Kram

Livfullt

Äntligen lite bättre väder igen...ska kanske ta och sitta lite på balkongen!

Sitter och funderar på vad jag ska ha på mig på dopet på lördag...har ju inte så mycket "finkläder" att välja på, men ska nog hitta något som kan passa! Ska bli helt underbart att få träffa familjen igen och som jag ska pussa på min älskade systerson!!! Längtar tills han och jag själv får träffa hans lilla kusin som jag hoppas mår bra där inne i min mage! Lever gör den iallafall för magen står åt alla håll och kanter, framför allt åt höger :)! Försöker klura ut Trollets rutiner, men det är inte lätt...men snart kanske det går!

Längtar tills Anneli går på semester, dock många veckor kvar, men att kunna umgås hela dagarna, förbereda och bara va och framför allt slippa vara ensam hela dagarna! Har insett att det inte blir så många turer ner till Motala i sommar pga alla läkarbesök som infaller då och då, men så får det bli i sommar! Får försöka roa mig/oss så gott det går här uppe, men kommer sakna sommaren där nere! En tur ner ska det förhoppningvis bli och det är när min pappa fyller år, men det beror ju helt på hur kroppen mår.

Önskar veckorna kunde gå lite fortare...just nu tycker jag tiden segar sig fram.

Nu ska jag se fram emot helgen med min familj!!!

Kram

Ensamt

Tiden går, men inte tillräckligt fort tycker jag. Det är underbart att under dagarna få känna Trollet fara omkring där inne i magen och sparka mig! Helst på den högra sidan så lär väl ha ett blåmärke där snart :)! Önskar bara att veckorna gick fortare än vad de gör... Jag vet att oron inte försvinner bara för att barnet föds utan att man ständigt bär med sig en oro. Men denna oro som jag har nu är inte rolig.
Häromdagen var vi och beställde vår barnvagn, det kändes underbart att det äntligen blev vår tur, men efteråt kändes det lite konstigt. Diverse tankar dök upp i huvudet, tankar som jag inte vill ha, men de dyker upp ändå. Går och längtar till varje läkarbesök bara för att få bekräftat att allt ser bra ut och fortskrider som det ska! På söndag går vi in i vecka 25...16 veckor kvar. Det får gärna vara augusti nu!

Jag har även åkt på foglossning och det är inte skönt. Har försökt få tid hos en sjukgymnast, men det är inte det lättaste...Inget fungerar och ryggen känns av konstant. Men ska inte klaga förmycket. Det som är jobbigt är att jag inte klarar av att köra bil så långt vilket gör att jag inte själv kan köra hela vägen ner till Motala vilket jag hemskt gärna skulle göra så jag fick lite sällskap och kunde träffa familj och vänner! Att ta buss och tåg är inte heller ett alternativ eftersom jag inte får bära eller lyfta, stressa mm. Så nu får jag se fram emot den enda helg vi kommer att åka ner på länge...nästa helg! Då ska min underbara systerson döpas och jag ska sjunga fint för honom! Ska bli underbart! Sen lär det dröja tills Anneli får semester i juli! Jag hoppas att jag ska kunna åka ner då eftersom min pappa dessutom fyller 60, men har ju ingen aning om hur kroppen mår eller vad läkarna säger. Men jag hoppas!

Måste erkänna att jag känner mig hemskt ensam här uppe just nu. Sitter i min ensamhet hela dagarna, skulle gärna gå på promenader i det fina vädret, men det får jag ju inte. Saknar så den sociala biten... Längtar varje dag tills Anneli kommer hem från jobbet! Det har varit så skönt de senaste veckorna då det varit lite röda dagar så hon också har varit hemma, underbart! Idag jobbar hon kortdag så snart kommer hon hem igen!

Nu ska jag börja fixa till mig så vi kan hitta på något när Anneli kommer hem!

Önskar er alla en trevlig helg!
Kram

Hjärtljud!

Veckorna går och det var ett tagsen jag skrev. Har inte känt att jag haft så mycket att skriva om...alla mina dagar ser i princip likadana ut och är inte så spännande direkt.
Förra veckan var jag till mvc och fick höra hjärtljuden för första gången och det var riktigt häftigt och skönt att få veta att den lill* lever där inne!
Jag har nu också börjat känna av mer rörelser i magen vilket känns otroligt härligt! Önskar bara att de kunde bli så tydliga att Anneli också fick känna dem, men det kommer väl snart! Den lill* är mest vaken på nätterna så efter mitt nattliga toabesök brukar det ta ett tag att somna om eftersom jag då har svårt att somna om...ligger bara och känner hur den lill* rör sig! Nu går vi snart in i vecka 24 och det känns som en evighet tills det är dags. Äntligen börjar den där glädjen att infinna sig även om jag fortfarande är väldigt nervös och orolig, men det går åt rätt håll!!!

I helgen var mamma här på besök och det var så mysigt! Hon stannade tills i tisdags och det var riktigt skönt att få ha lite sällskap när Anneli jobbade! Mycket prat och en del planering blev det!
Nu blir det lugna dagar igen. Har börjat titta på Dr Quinn, den kompletta samlingen och det är ganska underhållande! Annars sker inte så mycket...har ju en del läkarbesök inplanerade.

Har snart gått hemma i 9 veckor och har inte riktigt vant mig vid det än, men börjar göra det. Skulle hemskt gärna jobba om jag bara fick! Men nu är snart terminen slut och jag är typ sjukskriven hela tiden...sen är det sommarlov.
Jag kan inte förstå de människor som kämpar för att vara sjukskrivna och som bara vill gå hemma...antar att de egentligen inte är så sjuka som de vill ge sken av eller så är de det. Jag saknar den sociala biten nåt fruktansvärt, men antar när det blir en livsstil, men inte är man inte så "sjuk" utan kan göra allt det man gjorde innan så har man väl den biten också antar jag. Jag kan ha jättefel, men det är mina tankar. Jag är ju inte sjuk på det sättet och det känns konstigt att gå hemma, men det är ju för barnets bästa och det är läkaren som bestämt det. Saknar mina elever och kollegor massor!

Nu ska jag återgå till mina avsnitt av Dr Quinn och vänta på Anneli tills hon kommer hem!

Kram

Full rulle...

Äntligen var det fina vädret tillbaka, men har inte invigt min fina solstol än...imorgon kanske om det är lika fint väder! Har dock läst ut en bok idag...började läsa när Anneli gick till jobbet och vid lunch var den färdigläst. En rolig bok!

Var på kontroll idag och nervös innan var bara förnamnet. Hela vägen in till sjukhuset funderade jag på om jag skött mig och tagit det så lugnt som jag borde. Läkaren var sen och de gjorde ju inte saken bättre när jag satt där i väntrummet. Men nervositeten släppte så fort jag fick se på ultraljudsskärmen. Cerklaget satt precis som det skulle, livmodertappen var så lång som den ska va och jag var fortfarande helt sluten! Det känns väldigt skönt! Fick även se vårt lilla troll och idag var det full rulle där inne! Läkaren tyckte att jag borde känna några av de sparkarna, men det gör jag inte. Det hänger nog på min moderkaka som ligger framåt och tyvärr väldigt långt ner. Eftersom den ska växa ca 10 cm till så hoppas vi på att den ska flytta sig uppåt för just nu ligger den för öppningen och det är inte bra. Fick höra att om den inte flyttade sig så kommer det att bli snitt den dagen det är dags för att föda...varför ha en enkel graviditet? Det är ju så mycket mer spännande med alla dessa komplikationer ;)! Just nu såg allt bra ut och trollet mådde också bra så det fokuserar jag på nu, det andra tar vi senare! Ska ju på kontroll om några veckor igen.

Ikväll var det faktiskt jag som lagade mat! Det händer ju inte allt för ofta numera... Men resten av kvällen ska jag bara ta det lugnt, märker att min rygg inte tycker om att köra bil. Idag räckte det med att åka in till Stockholm och det är ju inte så långt. Men vägrar ta bussen så då får jag ta det att ryggen känns efteråt!

Kram

Vecka 21

Veckorna rullar på...idag har jag varit hemma i 6 veckor och jag har inte vant mig vid ensamheten eller att bara ta det lugnt än. Saknar den sociala biten nåt fruktansvärt...hemskt att bara ligga här hemma helt själv och prata med ingen... Ja magen brukar jag ju prata med, men får ju inte så många svar. På onsdag ska vi på återbesök och då lär ju sjukskrivningen förlängas, det är i alla fall de hintar jag fått innan.

Nu har vi gått in i vecka 21 och det känns skönt, men på samma gång väldigt skrämmande och läskigt. Ju längre tiden går dessto jobbigare blir det ju om det skulle gå åt skogen, nu hoppas vi ju på att det inte gör det, men om. Det börjar dock synas nu och magen putar fint den!

I helgen var vi i Tryserum på dop för mitt lilla kusinbarn! Jättefint dop och mycket trevlig tillställning efteråt! Eftersom jag inte orkar köra eller sitta i bilen förlänge pga min rygg så valde vi att bo kvar i Norrköping på hotell! Ett litet, men mysigt och trevligt hotell! Vi kom hem skapligt igår och fick i princip hela söndagen hemma!

Nu är det vardag igen, Anneli jobbar och jag...jag ligger på soffan som vanligt!

Kram

Snö :(

Jag trodde våren var på g, men så fel jag hade...snön har nu fallit till och från i två dagar så marken och träden är åter vita...suck. Jag är så trött på snö nu så nästa vinter behöver vi ingen!

En ny vecka då och jag är åter hemma själv...var så mysigt när Anneli var hemma och jag hade sällskap, men hon har ju ett jobb att sköta också! Jag får se fram emot helgerna!
Jag har fortfarande inte kommit på vad jag ska sysselsätta mig med om dagarna än så just nu är det mycket tv och bokläsning som gäller. I fredags köpte jag en turkos solstol som nu står på balkongen! Tanken var att jag skulle sitta där och njuta av det härliga vädret, men så blev det ju inte eftersom snön behagade dyka upp igen... Hoppas vädret vänder snart!

Vad gäller veckor så har jag nu gått in i vecka 20...läskigt som tusan och jag kan inte påstå att jag är direkt lugnare. Förra tisdagen (2/4) var vi på rutin ultraljud och fick se en slö liten knubbis. Trollet ville inte visa upp sig utan sov gott där inne i livmodern...på sin höjd rörde den lite på en hand eller  en fot. Enligt mätningarna så är den fyra dagar större än beräknat, men vi skulle ändå utgå från vårt första datum. Så den verkar inte svälta där inne iallafall. Så nu hoppas vi bara att allt ska gå vägen och att cerklaget samt min livmodertapp håller sig i schack och inte strular. Om en dryg vecka ska vi på nästa kontroll.

Ja annars är mitt liv väldigt händelsefattigt och ganska tråkigt just nu, inte mycket att skriva om.

Kram

Lite lugn...

Fick gå upp lite tidigare än vad jag gjort den senaste tiden för att äta frukost och fixa till mig innan det var dags att bege sig till US i Linköping för extra kontrollen.

Mamma skjutsade dit mig och följde även med in! Väl där fick vi höra att vi kunde få vänta 2-3 timmar och det var ju mindre skoj, men det var ju bara att gilla läget. Men efter 30 minuter kom läkaren och jag fick komma in. Jag var så nervös, men idag såg allt bra ut! Läkaren i torsdags måste ha mätt livmodertappen helt galet för idag var den åter 34-35mm lång och allt såg bra ut! Tyngden i magen beror på att bebisen ligger långt ner och det var fullt ös. Jag är lite lugnare, men långt ifrån lugn.

Nu blir det vila, på måndag kör jag hem ugen och på tisdag är det dags för rutinultraljudet! 

Jag ska nu försöka njuta av påsken och av sällskapet avin familj! Idag har även mina systrar med respektive kommit och lille Axel underhåller oss alla! 

Kram

Livrädd

Varför kan jag inte få ha lite flyt eller tur? Har haft en lugn och skön vecka och har inte gjort nåt direkt ansträngande. Igår (skärtorsdagen) kom min fina vän Cissi över hit och fikade med mig och min mamma! Det var så trevligt och mysigt! Du är så fin i din mage och nästa gång vi ses har du din lilla son här!

Ja eftermiddagen skulle fortsätta i lugnets tecken. Mamma behövde handla lite och jag tänkte att jag följer med.
Men så kom en hemsk tyngdkänsla nere i underlivet och jag fick panik och tänkte nu gick cerklaget sönder... Mamma med sina kontakter inom sjukvården ringde en barnmorska här i Motala och så fick jag en tid en timme senare. Skitnervös åkte jag till lasarettet där gyn ligger, fick komma in nästan direkt. Läkarn gjorde en grundlig undersökning. Cerklaget satt kvar och andades ut, men...sen kom det...din livmodertapp är väldigt kort. Sen förra måndagen då vi var på återbesök på Danderyd har den minskat en centimeter...från 35mm till 25mm...jag fick panik och de fick hämta mamma som var med. Läkarn gav ännu striktare order om vila samt att jag ska äta antibiotika 3 ggr om dagen i 10 dagar för hon misstänkte att jag hade en infektion. Sen ska jag även till US i Linköping på påskafton på en kontroll för de tyckte att tisdag låg förlångt bort om nu något var på gång.
Jag blir så trött och historien upprepar sig igen. Det där med att va lugn, inte oroa sig utan glädjas ligger mycket mycket långt bort och jag vill bara gråta.

Skulle det gå åt skogen igen så vet jag inte vad jag gör...då vill jag inte va med längre. Jag orkar verkligen inte med detta en gång till.
Varför ska det vara så svårt för mig att va gravid och få ett litet barn? Livet är så j..la orättvist. Ringde Anneli och berättade och hon försökte verkligen vara positiv, men jag hörde hennes oro. Älskar dig och gör allt här nere för att både jag och Trollet ska komma hem! Misstänker att jag snart inte får röra mig alls utan att det är sängläge som gäller...om vi nu klarar denna helg och några veckor till.

Jag hoppas ni får en härlig påsk och kan njuta av helgen! Själv ska jag bara försöka ta mig igenom den...
                           Kram

I Motala

Ja nu befinner jag mig i Motala, bor hemma hos mamma och Kenny! Det gick bra att köra ner, men ryggen mådde inte helt bra...men, men den lär nog inte må bra på mycket länge. Det är lika fint väder här nere som vi har där uppe, ett stort plus här är att det betydligt mycket mindre snö...men vad gör det när jag inte får gå ut och njuta iallafall.

Jag har blivit lite bitter...gillar det inte, men kan inte rå fär det. Förhoppningsvis vänder det den dagen då jag kan glädjas och njuta av graviditeten. Har ju inte kommit dit än tyvärr. Just nu är jag inne i en riktig orosvecka och det har nog mycket med att jag är i vecka 18 och domedagen närmar sig. På tisdag ska vi ju på rutinultraljud och jag är jättenervös...vet egentligen inte varför eftersom vi sett Trollet några gånger redan. Tror det beror på cerklaget...är livrädd för att det ska gå sönder och inte fylla sin funktion. Jag gör allt för att undvika att få sammandragningar, men hur känns sådana? Har ju ingen aning, har ju aldrig upplevt några sådana. Och just nu är min mage i övrigt inte alls bra pga alla järntabletter som jag tar. Men det blir väl också bättre så småningom!

Jag ska försöka vara positiv och glad, men vågar ju inte riktigt. Är så rädd för att bli ledsen och besviken igen. Pratar med magen varje dag och sjunger för den och hoppas ju att Trollet mår bra där inne! Det får vi ju som sagt se på tisdag! Men bara så ni inte missförstår mig...det är min dröm att få vara gravid och förhoppningsvis få ett litet barn, men eftersom jag inte kan vara som "normalt" under den så blir det lite speciellt och med tanke på hur det gick sist så är jag rädd, orolig och skitnervös. Vill inget hellre än att vara glad och bara njuta av graviditeten, men det är svårt.

Ha en skön dag alla där ute och en trevlig och härlig påsk!
Kram

Inte många knop

Så var snart söndagen slut och vad har jag gjort? Inte mycket kan jag ju ärligt säga. Har till största del legat på soffan och läst, tittat på tv, sovit, läst osv...Frugan min har dammsugit hela lägenheten, tvättat bilen och tvättat den sista maskinen tvätt. Hade gärna gjort dessa saker, men får ju inte och just nu vill ryggen inte alls vara med. Jag har iallafall vikt in alla handdukar vi tvättade igår och packat min väska för en vecka i Motala! Har necessären kvar, men tar vi imorgon och skorna ska ner i en kasse, men annars är allt klart. Ska hjälpa Anneli att vika in lakanen ikväll så vi får undan dem!
Men annars har jag inte gjort många knop...jag har dock inte riktigt vant mig vid att ta det så här lugnt än och är oftast väldigt frustrerad. Igår och idag har ryggen strejkat och det har nog varit räddningen. Men samtidigt mår ryggen inte bra av att bara ligga heller...3½ vecka tills vi ska till läkarn nästa gång så får hålla på mina frågor...eller om de kan ge mig tips på ultraljudet som är snart! Vi får väl se.

Nu blir det en lugn och mysig kväll med älsklingen...ska ju vara åtskillda hela nästa vecka. Hoppas bara att min rygg klarar av att köra hela vägen ner och förstås hem när det blir dags för hemfärd.

Hoppas ni alla har haft en skön söndag!

Kram

Rädd...

Då har vi gått 17 hela veckor idag och imorgon går vi in i vecka 18...läskigt tycker jag. Just nu drömmer jag väldigt mycket om nätterna och det är inga trevliga drömmar om man säger så. Att vi närmar oss den dagen som allt gick åt skogen sist gör mig livrädd och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Det jag mest av allt vill nu är att känna lite glädje, att våga lita på att det faktiskt kommer att gå, men det går inte. Jag vågar inte tro eller hoppas...jag är livrädd för vad som kan hända. Jag försöker verkligen tänka positivt, men det är svårt. Innerst inne är jag glad över att vara gravid igen, men än så länge känner jag ju inget och lär nog inte göra på ett tag. Jag har konstant molande värken i magen och flytningar som inte är av denna världen. Önskar jag hade en ultraljudsmaskin hemma så jag kunde kolla till Trollet så fort jag blev orolig bara för att få bekräftat att allt står rätt till. Jag vill våga att visa att jag är glad, men kan inte. Undrar när det släpper???

Idag blir dt en lugn dag...för mig iallafall. Anneli har tvättstugan stackarn. Skulle behöva ner på stan en sväng, men får se hur det blir med det. Annars blir det nog en hemmadag som vanligt...jag får ju inte göra så mycket. Ska kanske börja packa lite, åker ju äntligen ner till Motala på måndag!!! Kommer sakna Anneli, men jag behöver komma bort och förhoppningsvis få annat att tänka på.

Önskar er alla en skön och trevlig lördag!

Kram

Deppig

Sovmorgon? Vad är det? Jag vaknar tidigt som vanligt och det gör dagen så lång... Anneli sover fortfarande och det ser ju mysigt ut, men jag kan inte sova länge.
Har haft två lite mindre bra dagar och känt mig totalt värdelös som inte kan göra något utan bara ligger om dagarna. Jag vet att det är det bästa för barnet och för min kropp, men ändå. Har snart avverkat tre av sju första veckorna av min sjukskrivning och jag tycker tiden bara segar sig fram. Vet ju dessutom att den kommer förlängas... Jag har inte riktigt lärt mig att gilla läget än...kan dessutom inte känna den glädje som jag så längtar efter att få känna för denna graviditet. Sitter inte ens och planerar eller drömmer utan allt är bara negativt... Vill ju inget hellre än att få föda detta lilla liv, men varför kan jag inte vara glad???
Jag hoppas jag får lite annat att tänka på nästa vecka när jag är i Motala! Det ska bli väldigt skönt med miljöombyte även om det är trist att vara ifrån Anneli hela veckan! Min stackars fru som först jobbar hela dagarna och sedan får "jobba" när hon kommer hem...tycker så synd om henne och har dåligt samvete för det.

Något som mer är jobbigt är den sociala biten...alla jag känner jobbar och har sina egna liv om dagarna. Man tänker inte så mycket på det när man jobbar, men den här biten är väldigt viktig...iallafall för mig. Att få prata av sig, skratta, utbyta tankar och idéer mm. Som jag saknar mina kollegor, vissa lite mer än andra!

Igår tog jag mig iallafall i kragen och skickade in min sjukpennnigsansökan till försäkringskassan! Kom på att pengar kanske behövs sen :). Får ju inte så mycket lön denna månad, men vi överlever och dessutom så har ju mitt shoppingsug nästan helt försvunnit. Skulle behöva en mammaklänning, men i denna stad hittar man ju inget. Passade även på att kolla in skatten...får tillbaka i år också och det känns skönt!

Nu är det dags för frukost och sedan min vanliga plats...soffan!

Kram

Roligt och trist

Varit på en riktigt bra och rolig föreläsning med Soran Ismail ikväll tillsammans med mina kollegor! Han var rolig att lyssna på...mycket skratt blev det! Det känns så trist att inte få träffa mina kära kollegor på väldigt länge...ser ju nämligen ut som att jag har jobbat min sista dag på mycket länge nu. Får väl hoppas att de kommer ihåg mig när jag är tillbaka nästa höst ;)! Känns helt konstigt att jag bara ska gå hemma nu, får ju inget göra heller... Men det ska väl gå an bara trollet mår bra och håller sig kvar i magen!!!

Nu ser jag fram emot min vecka i Motala!!! Lite socialt liv ska bli trevligt, så vänner där nere... Ni är hjärtligt välkomna hem till min mamma!

Kram

Återbesök

Idag var vi på återbesök på specialist mödravården. Det gick jättebra och allt såg så bra ut så nu känns det lite bättre! Cerklaget satt där det skulle och livmodertappen var så lång som den bör vara nu! Lilla trollet fick vi också se och hjärtat slog så fint och bra och den låg där inne och sprattlade! Så ljuvligt att få se det lilla livet som vi vill ska stanna där tiden ut nu! Måste säga att det är suverän personlan på specialist mödravården på Danderyd, allt trevliga och förstående!!!

Det enda som är tråkigt är att jag till 99% fick bekräftat att det inte blir något mer jobb för mig :(, de vill att jag bara ska ta det lugnt och vila. Får inte lyft eller bära tungt, inte stressa eller stressa upp mig utan jag ska som sagt bara vila. Men jag fick iallafall tillåtelse att åka ner till Motala nästa vecka...om jag lovade att ta det lugnt. Men jag har ju en mamma som är på mig så det är lugnt...jag lär inte få göra nåt. Även om det är trist att vara ifrån Anneli så ska det bli mysigt att få träffa familjen!!!

Ikväll ska jag på en föreläsning med jobbet, ska bli kul och intressant! Lugnt blir det ;)...den är bara ca en timme så sen blir det att ta det lugnt!

Nu längtar jag tills vi ska på ultraljud igen!!! Bara två veckor kvar!!!

Kram

Besök!!!

Helgen har gått så fort...inte mig emot egentligen, men det innebar ju att min underbara vän Ciss och hennes familj var tvungna att åka hem. Det har varit så mysigt och trevligt att ha dem här! Mycket prat och skratt för några mer underhållande barn får man leta efter! Lille Tim och hans underbara skönsång, dock samma låt ;)...men ändå! Tyst har det inte varit en enda minut, men nu är det läskigt tyst. Saknar er redan och hoppas verkligen att vi ses mycket snart igen!!! Igår gjorde vi stan en sväng, lite shopping och lunch, sen var det två trötta och gravida kvinnor som fastnade i soffan!

Tyvärr fick jag väldigt ont i ryggen och det sitter i idag också...antar att den kommit tillbaka och det kanske tyder på att livmodern åter växer bakåt, precis som förra gången. Vet iallafall att moderkakan ligger framåt så några sparkar lär jag inte känna än på länge...brukar ju dröja lite längre då.

Idag har jag äntligen fått min abslout sista matematik uppgift - den individuella rapporten klar! Har skickat in den nu och det känns så himla skönt! Äntligen är det över...kan ju visserligen få komplettera den när den kommer tillbaka om några veckor, men tills dess ska jag bara njuta av att allt är gjort i denna kurs nu!!! YES ÄNTLIGEN, som jag längtat!!!

Min underbara fru är den bästa! Fick ett fruktansvärt sug efter chokladbollar och ville inte göra egna...blir ju kladdig då ;) så Anneli åkte och köpte några till mig! De smakade ljuvligt...dröjer nog inte länge innan de är slut! Tänkte skriva att jag borde gå och lägga mig tidigt ikväll så jag orkar upp imorgon, men det behöver jag ju inte. Eller jo egentligen...ska ju till spec.mödravården imorgon på återbesök och måste erkänna att jag är lite nervös...tänk om cerklaget inte sitter som det ska? En mardröm det...vill ju inte bli sängliggandes i 6 månader, även om jag nästan är det nu. Jaja, vi får hoppas på bra besked imorgon och njuta av att få se trollet igen!

Nu säger min rygg att jag bör lägga mig ner...det gör så sjukt ont.

Hoppas ni alla har haft en skön helg i det underbara vädret!!!

Kram 

Plugga ;(

Solen skiner och här sitter jag...suck. Ska bege mig ut en kortis så småningom då jag måste åka och hämta ut mediciner...ja jag har snart ett litet apotek här hemma ;).

Sitter och försöker skriva på min sista rapport i mattekursen, men det går så segt. Motivationen är totalt bortblåst, men den ska bli gjord så det är ju bara att sätta fart. Har iallafall skickat in min utvärdering nu...jag var hård, men saklig så den känner jag mig nöjd med. Kan dock inte rekomendera denna kurs.

Nu är vi då i vecka 16...veckorna rullar på, men inte så fort som jag önskar. Jag börjar bli lite nervös nu, närmar ju oss den vecka då allt gick åt skogen sist. Men förhoppningsvis så hjälper cerklaget och all vila denn gång, men kan ju inte låt bli att vara orolig. Som jag hoppas att det ska gå vägen den här gången, vill inget annat! Så jag ska ta hand om mig även om jag helst skulle jobba  lite!

Jag måste försöka hitta något som jag kan sysselsätta mig med som inte är så fysiskt ansträngande...har fått förslag, men jag tycker inte om att göra vissa av de sakerna. Får se vad jag kan hitta på då shopping inte kommer att vara något alternativ. Ska ju inte gå runt förmycket och sen när man få så lite pengar...här ska sparas! Men jag kommer överleva :).
Vet att jag skrivit det förut, men att gå hemma så här är inte min grej...

Nu ska jag plugga lite så jag blir klar nån gång!

Kram

Tänkt idag

En fin dag, men ändå lite tung. Vet att jag ska lägga all min energi på trollet i min mage, men idag är  det svårt att inte tänka på Pyret!
Idag var det ju tänkt att han skulle ha kommit, sen kunde det ju visserligen blivit så att han kommit tidigare eller senare, men tanken var idag! Det känns helt sjukt att jag idag går in i v16 istället för att vara i slutet av v40...men det går ju tyvärr inte att ändra på.

Pyret!

Du är så saknad, men jag vet att du har det bra där du är! Det är säkert en bättre värld än denna!

Men det hjälper inte mig, hade ju velat ha dig här, fått se dig växa upp och lära dig saker!

Nu hoppas jag du vakar över mig och din lillasyster eller lillebror! Vi vet ju inte vad det blir, men det vet säkert du :)! När det känns tungt sitter jag med fotot av dig i knäet och njuter...den korta stund jag fick med dig har satt spår i mig! Fina lilla du, ta hand om dig!

Mamma älskar dig!!!

 

 

För att slippa tänka så mycket idag ska vi röja lite här, åka till tippen med ett lass. Jag lovar att inte bära tungt, men följer med Anneli som moraliskt stöd ;)! Jag ska även rensa bland mina väskor...lovade att göra det för längesen, men det har bara inte blivit av. Nu ska det blir ordning här hemma!

 

Hoppas ni alla andra där ute får en skön och härlig söndag!

Kram

Oron

Denna oro...undrar om det kommer finnas någon dag under denna graviditet som jag inte kommer vara orolig? Allt är så annorlunda mot sist...på alla plan.

Jag har haft konstant molande värk i magen sen vecka 6 undgefär, men så igår kväll efter ett toabesök så försvann det samt värken i ryggen... Det var hemskt, ja egentligen skönt, men diverse tankar flög igenom huvudet så i natt har jag inte sovit mycket. Jag kunde inte slappna av och tillåta mig att somna in. Så idag på morgonen åkte jag in till gynakuten. Måste säga att det är helt underbar personal där inne och vi har alltid fått så bra hjälp och bemötande där! Som tur var så behövde jag bara ligga på sängen och vänta i 30 minuter innan jag fick träffa läkaren. Sa som det var och hon hade ju läst min journal och visst vad jag/vi råkat ut för innan. Hon kollade att allt så bra ut och gjorde även en ul. Det var en lättnad att få se hjärtat slå och ben och armar som sprattlade där inne. Tillräckligt med fostervatten fanns det också och livmodertappen såg perfekt ut! Jag hade dock fått en obalans i underlivet, en liten infektion, så nu har fått vaginala tabletter som jag ska ta varje kväll för att få bort det. Med ett lite lättare sinne åkte jag hem igen, stannade till på apoteket och hämtade ut min tabletter och åkte hem.

Har nu legat på soffan ett tag och sovit och det var så skönt och behövligt efter denna natt!

Men denna oro lär jag ha tiden ut, kanske kan vara lite lugnare precis efter mina läkarbesök, men all annan tid. Nu är det bara en vecka tills vi ska på återbesök och får förhoppningsvis se trollet igen!

Ikväll blir det mellon tillsammans med frugan min, en lugn kväll hemma!

Kram

Hälsade på min klass!

Idag hälsade jag på min klass och det var så mysigt att få träffa dem igen! Lite sorgligt att inte få gå dit varje dag och idag fick jag dessutom mitt sjukintyg där det stod att jag är sjukskriven i 7 veckor och inte 6 som läkaren sa från början.
Min stackars vikarie hade fått en liten utskällning för att hon var där imorse och inte jag för jag skulle ju vara tillbaka...eleverna har stenkoll på vad man säger! Många kramar fick jag och det var mysigt! Berättade att jag nu gjort min sista lektion i "min" skola som det säger och då fick jag en applåd och de tyckte att jag varit duktig, raringar! Sen berättade jag då att jag kommer att vara borta ganska länge och varför det skulle vara så. En kille tyckte inte om att jag skulle vara borta, men så kom han på att klassen skulle ju få en klassbebis! :)
Eleverna hade iallafall många frågor, men den viktigaste frågan var vad vi skulle döpa bebisen till, men det håller jag hemligt, fast eleverna hade många förslag! Goa elever, de lovade att sköta sig om jag lovade att komma på besök då och då för att se hur duktiga de blivit...det är ju för söta! Jag fick ju anturligtvis lova att komma i höst och visa upp bebisen och tala om namnet!!! Självklart ska jag göra det!!! Det kommer bli tomt om dagarna utan eleverna!
Det var också väldigt skoj att få träffa alla mina kollegor, ja nästan alla iallafall! Hade även en pratstund med min rektor, trevligt!

Jag längtar efter att få jobba, men börjar inse att jag nog jobbat min sista dag på väldigt länge. Satt nu i eftermiddag och funderade på vad jag skulle fylla dagarna med? Vad gör de som är sjukskrivna ofta och länge? En del vill ju inte jobba utan ser till att bli sjukskrivna, andra vill men har något som drar ner deras arbetsförmåga...som jag då. Men de där som verkligen inte vill jobba, som gör allt för att få vara sjukskrivna...vad gör de? Och jag förstår inte att de vill vara det för det är absolut inte roligt. Jag kommer sakna själva jobbet massor, men även den sociala biten och få prata med folk varje dag!

Just idag önskar jag att jag bodde närmare min familj och alla vänner som bor där nere i söder! Jag hoppas att jag får klartecken av läkaren på återbesöket att få åka ner dit. Vill egentligen inte vara ifrån Anneli, men hon jobbar ju hela dagarna och jag bara är... Inser att jag måste hålla mig här hemma en hel del eftersom det kommer att bli ganska många extra läkarbesök nu, men att få åka ner dit en vecka eller så iallafall skulle kännas bra!

Längtar till nästa helg då min underbara vän Cissi med familj kommer upp hit! Ska bli så roligt och även mysigt att få se hennes "tjocka" fina mage! Inte långt kvar nu vännen!!!

Har förstått att en del vänner blivit besvikna på för att jag inte sagt något om graviditeten, men jag hoppas verkligen att de förstår varför jag inte gjort det och kan acceptera det! Vi hade bara berättat för våra familjer innan samt att jag berättat för mina kollegor, men det var för att jag var tvungen att ändra lite på mina arbetsuppgifter för att kunna jobba med de restriktioner jag fått från läkarna. Det var aldrig min mening att göra någon sur, men med tanke på vad som hände med Pyret så har det och är fortfarande väldigt jobbigt psykiskt plus att jag inte mått så bra rent fysiskt heller. Men kan folk inte ta det så vet jag inte om de behöver finnas där...låter hårt jag vet, men det är som det är och jag försöker finna glädjen över denna graviditet och faktiskt tro på att det kommer gå den här gången!

Usch det här blev ett allvarligare inlägg än vad jag tänkt... Nu ska jag tänka tillbaka på dagen och njuta av de få timmar jag fick på jobbet idag! Jag kommer att komma på besök igen bara så ni vet!

Kram

Uttråkad

Hur ska jag stå ut? Att vara sjukskriven är verkligen INTE min grej...det har gått tre dagar och jag småklättrar redan på väggarna...visst jag har inte bara mig själv att tänka på och jag ska vila och ta det lugnt, men att bara ligga på soffan och läsa eller se på film är ju trist. Vet ju inte heller om jag får gå ut på korta, lugna promenader vilket skulle vara skönt. Antar att jag/vi får reda på mer när vi ska på återbesök om två veckor.
Min värsta mardröm är att de säger att jag ska vara sängliggandes hela tiden för det innebär att jag inte ens kan åka och hälsa på min familj.
Tänk att livet aldrig kan få vara lite enkelt ibland...

Imorgon ska jag iallafall till jobbet och hälsa på samt berätta för mina elever om varför jag inte kommer komma på några veckor. Det ska bli roligt att även få träffa alla kollegor!!! Längtar så kvällen får gärna gå fort!

Nu ska jag skriva klart brevet som ska skickas till föräldrarna, rektorn ville godkänna det först så bäst att ha det klart tills imorgon när jag ska på möte med henne.

Trevlig kväll på er!

Kram

Sista lektionen!

Idag hade jag min sista lektion på läralyftet och det känns så bra! Redovisningen gick bra så det känns skönt, nu kan jag släppa den! Bara min enskilda rapport kvar att skriva, men det är snart gjort!
Stannde inte kvar hela skoldagen, det gjorde alldeles föront att sitta så vid fikapausen så gick jag. Hade jätteont i underlivet så bussresan kändes som en evighet. Resten av dagen har jag tillbringat i soffan...liggandes. Så skönt, men är tvungen att ligga på sidan då jag är fruktansvärt öm efter den hemska ryggbedövningen.

Den bedövningen var en upplevelse i sig...har fått känna på hur det är att vara förlamad från midjan och neråt. Det var lite läskigt att inte kunna röra benen när jag låg på uppvaket, tog ett par timmar innan känseln kom tillbaka.

För övrigt så tror jag att illamåendet börjar att ge med sig lite, äntligen! Har mått konstant illa i ca 9 veckor och inget har hjälpt. Tyvärr så har jag i ganska tidigt stadie fått ont i ljumskarna, men det kanske blir bättre nu när jag bara ska vara hemma i 6 veckor. Det känns som en evighet och tyvärr så tror jag att det blir längre...lät så på läkaren iallafall. Samtidigt som jag vill göra allt för att denna graviditet ska gå vägen den här gången så vill jag jobba. Det känns så konstigt att inte varje dag få träffa mina elever eller kollegor...måste fundera ut något jag kan pyssla med.

Har fått frågan från lite olika håll om varför jag inte bloggat om graviditeten. Det är helt enkelt så att jag har varit och är fortfarande livrädd för att det inte ska gå. Jag har haft svårt för att våga tro och hoppas. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på hur det gick sist. Sen så har jag mått så mycket sämre både psykiskt och fysiskt mot vad jag gjorde sist vilket har gjort det jobbigare. Min/vår första milstolpe var att gå så långt så att vi fick sätta in cerklaget, nästa är att faktiskt få gå på rutin ultraljud, men den främsta är att ta oss över vecka 20...sist gick det åt skogen i vecka 19 så för att bli lugnare behöver jag gå längre. Det är så långt vi tänkt just nu, fler milstolpar kommer så småningom!

Jag är större denna gång rent omfångsmässigt, vågen däremot går just nu neråt och det trots att jag äter jämt och inte alltid så nyttigt...märkligt. Men det lär väl vända snart!

Ser fram emot torsdagen då jag ska åka till jobbet och hälsa på. Ska berätta för eleverna vad som sker...

Nu blir det sängen för min del så jag orkar med morgondagen ;)!

Kram

Sjukskriven :(

Ja inte blir det som man tänkt sig inte... Från och med idag är jag heltidssjukskriven i 6 veckor till att börja med, troligtvis mycket längre. Jag gillart inte, vill ju jobba och se mina elever utveckla sina kunskaper och förmågor.
Och varför är jag sjukskriven då...det ska jag berätta nu.

Som alla vet förlorade vi ju vår son i ett alldeles förtidigt stadie i oktober. Nu är det ju då så att jag är gravid igen! Jippi borde jag skrika, men har alldeles förmycket oro i kroppen och är livrädd för hur det kan gå.
Dagen (idag) har jag tillbringat på kvinnokliniken på Danderydssjukhus och har fått ett cerklage insatt dvs det har knytit ihop min livmoderhals så att den inte kan öppna sig i förtid denna gång! Jag är nu i vecka 15, men har inte riktigt vågat tro på det. Jag hoppas verkligen att det ska gå hela vägen denna gång, vill inget hellre! Så vår förhoppning är att Pyret blir storebror i augusti!

Men att vara sjukskriven är INTE min grej...jag har redan lite ångest över det. Jag har ju sen vecka 6 i denna graviditet en himla massa restriktioner på vad jag får och inte får göra. Och nu får jag inte ens jobba och det känns jättejobbigt även om jag vet att det är för barnets skull. Får åka och hälsa på nån gång då och då!

Så nu får ni gärna hålla tummarna för att det går vägen denna gång!

Kram

Borde

Jag borde verkligen ha förberett inför redovisningen på tisdag och påbörjat den sista rapporten idag, men annat har upptagit mina tankar... Har även varit fruktansvärt seg och knappt orkar röra mig från soffan. Men nu sitter jag här med lite panik inför redovisningen...rapporten har jag ju 1½ vecka kvar på mig att skriva så det ska nog gå bra. Men den där redovisningen...skäms på mig. Borde ha supermycket motivation till den eftersom de blir det sista lektionstillfället på denna hemska kurs, men inte...hoppas på att den infinner sig imorgon och att jag har mer ork att sitta uppe med den då!

Jag har verkligen inte gjort något vettigt idag...jo jag la i kläder i tvätmaskinen som sedan frugan hängde upp! Annars har jag mest legat framför tv:n... Tittade på Vasaloppet och försökte heja på min svåger som körde! Han gick i mål och det är bra gjort! Jag hade aldrig ställt mig på längdskidor i 9 mil...beundrar dem som gjorde det idag!

Det känns verkligen att en viss dag närmar sig...det känns så tungt och tomt inom mig. Imorgon skulle jag ha gått in i vecka 40, men icke. Jag hoppas nu på att någon gång i livet få lite medgång! Pyret står nu inramad på "min" änglahylla och jag är så nöjd med ramen jag gjorde! Går ofta in dit och tittar på honom och pratar med honom! Han har det förhoppningsvis bra där han är och han kan säkert se hur vår framtid kommer att bli...synd att han inte kan ge mig svar. Saknad är han!!!

Kanske ska vara lite duktig och åtminstone titta på anteckningarna inför redovisningen...

Kram

Nya skor!

Redan fredag...veckan har gått fort och snart börjar en ny skolvecka. Veckan ser dock lite annorlunda ut för mig, men det återkommer jag till! Har haft en lugn dag och Anneli kunde sluta tidigt så vi har fått en del gjort! Mysigt att kunna umgås en vardag!
Vi var runt och handlade lite och fixade...tanken var ju att Annelis systerson skulle komma hit imorgon, men han är lite dålig så då bestämde vi att han inte skulle komma...jag har inte tid att bli smittat av någon just nu.

Idag köpte jag iallafall skorna jag tittat på! Kunde inte bestämma mig så det blev båda paren!

Är så nöjd och lite fattigare, men vad gör det! Nu får våren gärna komma så jag kan börja använda dem!

I eftermiddag fick vi besök av Annelis syster och hennes yngsta dotter! Blev mycket bus och lek samt fika med blåbärspaj! Lite senare dök även äldsta dottern och fadern upp så då blev det livat värre! Äldsta dotetr fick prova en massa kläder som vi tänkt skänka bort efter tjejerna så lite försvann!

Ikväll har vi ätit god wok som Anneli gjort och tänker nu bara ta det lugnt framför tv:n! Funderar på om jag ska göra en fruktsallad lite senare, men just nu är jag så mätt!

Önskar er alla en trevlig kväll!

Kram

Varför?

Jag blir så knäpp...varför kan man inte sova länge när man väl kan? Varenda dag denna vecka har jag vaknat vid sex - sju och varit pigg, Visst man får mycket gjort och dagen blir längre, men kan lova att på måndag lär det vara supersegt att gå upp och jag kommer få stressa som vanligt.

Nästa vecka händer det ganska mycket så lär väl vara helt slut efter den. Men spännande ska det bli! Det bästa som händer är nog faktiskt att jag har min absolut sista mattelektion!!! Så ljuvligt att snart få tillbaka mn fritid!!!

Ligger just nu på soffan och tittar på nyhetsmorgon...önskar att jag hade åkt ner till Motala några dagar, men nu valde jag att stanna hemma. Saknar min familj och har ingen aning om när vi ses igen...kanske tar mig en tur till Örebro på påsklovet för jag har lite abstinens efter min systerson...tur det inte är så många veckor dit! Mamma får ta sig dit då!
I eftermiddag får vi nog besök av Annelis syster och systerdöttrar så lite livat lär det bli! Imorgon kommer Annelis systerson hit och ska stanna tills på söndag då hans föräldrar ska ut och roa sig! Så lite händer det allt i helgen!

Näe kanske ska ta och göra mig iordning...ska fixa lite sen.
Trevlig fredag på er!

Kram

Nackdel

Har kommit på en nackdel med att vara ledig och hemma själv...jag tänker förmycket. Efter att har varit på jobbet ett par timmar och fixat för min vikarie samt möblerat om i klassrummet så åkte jag hem. Åt rester från igår och la mig på soffan en stund. Började sedan blädra i min kalender och hittade då lite anteckningar från i höstas, men som skulle ha varit aktuella nu. Veckorna har bara rullat på och jag har mått bra, förutom alla förkylningar, men rätt bra rent psykiskt ändå. Visst jag har haft mina dippar och varit ganska odräglig. Idag slog det mig att jag skulle ha varit i vecka 39...några tårar föll det måste jag erkänna. Känns fortfarande tomt när jag tänker på Pyret och helt sjukt att det är i mminneslunden vi får "träffa" honom! Som jag önskar att allt hade slutat annorlunda... Men nu är det som det är och hur tungt det än känns så går det åt rätt håll! Det sägs att man blir starkare av motgångar, men det vet i tusan om jag håller med om...

Jag njuter av min helt underbara systerson som lyser upp min tillvaro, det är bara så synd att vi bor så långt ifrån varandra och att vi inte ses så ofta som jag skulle önska. I maj ska jag sjunga så fint jag kan för honom när han döps...älskade lilla Axel!!!

Vi har en väldigt lugn vår framför oss vilket vi tycker är skönt! Men två dop och ett bröllop står på schemat under april/maj!
Om två veckor kommer även min kära höggravida vän Cissi hit med sin familj och det ska bli så mysigt! Riktigt mysigt ska det bli!!!

Kram

En rapport klar!

Efter en heldag på universitetet är jag hel slut i både kropp och knopp. Att jag dessutom åkte den där himla bussen gjorde ju inte saken bättre. Förstår inte varför folk ska röka sina förbannade cigaretter fram tills de kliver in i bussen...det stinker ju. Både på vägen in och hem satte sig en stinkande människa bredvid mig och får sitta där och försöka att inte kräkas. Men nu är det bara en vända kvar in dit och sen är det över! Vi blev iallafall färdiga med vår grupprapport idag och redovisningen är planerad så det känns väldigt skönt! Nu har jag bara min enskilda rapport kvar att skriva. Sen ska vi bara hoppas på att jag blir godkänd så jag kan lägga detta bakom mig, så skönt det ska bli!

När jag kom hem hade min kära fru lagat middag och den stod färdig och framdukad på köksbordet, LYX! Gott var det och mätt blev jag! Resten av kvällen har jag tillbringat liggandes i soffan framför tv:n. Har inte orkat göra något vettigt...

Imorgon ska jag inte ställa klockan utan sova så länge som jag behöver! Ska dock åka till jobbet en sväng och förbereda till vikarien nästa vecka då jag är borta några dagar pga studierna, men det går nog fort.

Nu ska jag kolla lite mer på tv innan det blir sängen!

Kram

Sportlov!

Nu har jag då sportlov och det är mycket efterlängtat! Har varit så trött på sistone och haft en envis förkylning som inte velat ge med sig. Tänkte precis skriva att det är så skönt att slippa ställa klockan till imorgon, men där misstog jag mig...ska ju till universitetet imorgon och träffa min studiegrupp, ska vara där klockan 09.00. Suck, men på tisdag då ska jag strunta i väckarklockan!

Idag har vi haft en effektiv, men ganska lugn dag! Vi har städat lägenheten, har dock två rum kvar, men eftersom vi nu inte har tjejerna längre ska de fräschas upp lite göras om. Det nya madrassöverdraget, bäddmadrassen och nya lakanen är inhandlade och ska bara på plats, blir veckans projekt. Blir fint när det är klart! Annelis systerdotter ska även komma hit och se om hon vill ha några av alla de klädesplagg vi har, resten tänker vi skänka bort.
Anneli har även hunnit hjälpa sin mamma med diverse saker medans jag strostädade köket och vila lite på soffan! Jag tog en kort, men mycket skön promenad i det fina vädret!

Nu doftar det nybaka bröd här hemma efter att min underbara fru bakat! Själv ska jag strax laga middag och sedan blir det en lugn kväll framför tv:n!

Osminkad och helt neutral ;)

Så fnt nere vid sjön!

Nu är det dags att sätta fart med middagen så vi får nåt i oss! Sen ska jag försöka ladda för skolarbete imorgon.

Kram