Det började ju med att jag fick besöka gyn på Huddinge för att plocka bort polyper som sedan inte fanns. Sen rullade de på med den första hormonbehandlingen som inte gick så bra, det tog hårt att inte få fram några ägg. Började även mitt i allt plugga på lärarlyftet, matematik. Kändes som våren segade sig fram.
Delar av påskhelgen och lovet tillbringade vi på Tenneriffa! Mysigt, men jag skulle natruligtvis bränna upp mig totalt vilket resulterade i stora brännsår...typiskt mig. Men vi hade trevligt trots det! Väl hemma igen fick vi äntligen dra igång med hormonbehandling nummer två...maxdos av hormoner och jag mådde verkligen skit av dessa. Men vad gör man inte för att få ett litet barn! Många besök till Huddinge blev det denna vår och efter skolavslutningen fick vi äntligen klartecken för att plocka ägg...gjorde sjukt ont och jag var svullen i magen en hel vecka efteråt. Några ägg blev även befruktade så två dagar efter plocket sattes ett ägg tillbaka. De blev 16 långa dagar innan det blev dags att göra ett graviditetstest. Så nervös jag var den morgonen det skulle göras...gjorde flera test bara för att vara på den säkra sidan, men ett stort och fint plus blev det!!! En suveränt bra början på semestern!!! Svävade som på små moln hela sommaren trots att illamåendet slog till ganska snart!
Den 10 augusti var på återigen på Huddinge för att göra ett vul! Så häftigt att få se lilla Pyret sprattla där inne i min mage! Veckan efter var vi på inskrivning och ett läkarbesök.
Började även jobba igen och fick ju min första etta! Jätteskoj, men måste erkänna att tankarna ofta drog till magen och Pyret! Veckorna rullade på och illamåendet byttes ut mot ryggvärk istället, men för övrigt mådde jag bra. Kämpade på med studier och jobb! Men så kom den värsta veckan i mitt liv.
Gick först i skolan två dagar och hade där redovisningar på de första 15 poängen, gick bra så de är avklarade! Men som alla vet så hamnade jag sedan på avdelning 14 på Danderyds sjukhus... Jag kommer aldrig glömma dessa dagar. Skulle kunna göra vad som helst för att vrida klockan tillbaka och få tillbaka mitt Pyre i magen. Att förlora ett barn är inte nåt jag önskar någon... Efter detta var jag hemma i 1½ vecka...låg mest på soffan och grät och hatade mig själv. Började sedan jobba igen och det var skönt samtidigt som jag ofta fick bita mig i tungan för att inte bryta ihop. Sedan rullade veckorna bara på...Pyret har funnits och finns i mina tankar hela tiden, men jobb och studier har upptagit dem mycket också. Jag har haft underbara kollegor som stöttat mig och min älskade familj och vänner! Men framför allt min fru och mina kollegor som träffat mig varje dag! Jag hade inte klarat mig denna höst utan er!!!
Julen närmade sig och jag fick höra att farmor var sämre och inte hade så långt kvar. Vi hade lilljul med Annelis familj den 22/12 ochd en 23/12 åkte vi ner till Motala. Vi åkte direkt till sjukhuset och hälsade på lilla farmor! Hon somande sedan in på natten och har det nu bra där uppe i himlen! Julhelgen vart lite avslagen, men mysig ändå! Så skönt att få haft min familj runt mig!!! Det sista dagarna detta år har varit lugna och sköna! Ikväll ska vi till några kompisar och umgås!
Jag hoppas innerligt att 2013 blir ett bättre år än 2012 för annars vill jag inte vara med. Jag hoppas att vi ska få lite medgång det kommande året för det tycker jag vi är värda...vi har haft nog med motgångar nu. Och ärligt talat så kommer jag inte orka fler motgångar, de vi haft har knäckt mitt psyke så det räcker. Jag längtar tills i mars då mina mattestudier är över, då ska jag fira!!! Men jag hoppas få vara med om lite andra glädjeämnen också!
Jag hoppas du har haft en fin jul där uppe och du fick ju besök av min farmor!