Sen har vi studierna som ger mig ångest...vill hoppa av, men det tar emot. Det är ju ett stort misslyckande att inte slutföra dem även om de kommer ta knäcken på mig. Jag kan verkligen inte bestämma mig och tanken var att jag skulle ha pratat med min chef idag, men det kom ju som sagt lite i mellan som upptog bådas tid. När vi ska hinna prata vet jag inte, så jag får fundera på detta själv och förhoppningsvis tar jag rätt beslut. Tvivlar dock på att jag kommer göra det, men vi får se. Om jag ska tänka på mig själv och min hälsa så borde jag hoppa av, men nu är det ju så att jag inte brukar göra det utan sätter mig sist själv. Det känns liksom bäst så. Har två väldigt hektiska månader framför mig, men vila kan jag göra till sommaren!
Jag försöker ju varje dag att vara mitt vanliga jag, men idag när jag satt och läste läsläxan med två tjejer i min klass så säger den ena; Karro, vad har hänt med dina ögon? De ser inte så glada ut och glittrar inte som de brukar. Jag höll på att dö...kan säga att tårarna brände bakom ögonlocken. Tänka att mina små elever har sett att jag inte är glad även om jag gör allt för att inte visa hur jag mår. Så nu får jag skärpa mig!
Lämnade iallafall in mitt sjukintyg idag så nu är de gjort. Hade visst kunnat vara sjukskriven till och med idag...så hade inte behövt ta tjänstledig tre dagar förra veckan, men men. Tänker inte hålla på att bråka om pengar. De ger mig inte mitt barn tillbaka iallafall...
Du ska veta min änglason att jag tänker på dig hela tiden!!!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar