Fick idag reda på att en i min närhet råkat ut för samma sak som jag/vi. Förlorat ett barn ganska sent i graviditeten. Känner så med henne och vet precis hur det känns. Det ska ingen behöva gå igenom...det är så hemskt. Det rev upp alla mina känslor och tankar, tårarna har varit nära hela eftermiddagen. Kunde känna varenda känsla som jag hade de tre värsta dagarna i mitt liv. Idag skulle jag ha gått in i vecka 32...önskar så att det fortfarande var så, men icke...ligger här på soffan helt tom, bara lite mat i magen. Tänk vilka vändningar livet ger oss...i det här fallet inga bra. Att vi skulle få mer tur 2013 känns väldigt avlägset. Får tårar i ögonen av att bara tänka på vad som kunde ha varit...jag önskar och längtar så och lär nog få göra det läääääänge länge till.
Saknar dig Pyret och önskar så att vi fått en chans tillsammans! Hoppas du har det bra tillsammans med min farmor där uppe!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar