Nu är han här!

Nu har det hänt grejer... Var helt inställd på att gå över tiden och att få bli igångsatt, men det slapp jag! Torsdagen den 29/8-13( dagen innan bf) efter ca 9½ timme på förlossningen föddes vår fina lilla son Gustav! 4110 gram tung och 54 cm lång! Hade nog en väldigt lätt förlossning även om det gjorde fruktansvärt ont, speciellt de sista 10 minuterna av krystvärkar. Många skriver en förlossningsberättelse, men den behåller jag för mig själv och berättar för nära och kära öga mot öga! Det enda jag kan säga är att jag inte alls var beredd på att det skulle sätta igång och från att knappt kunnat gå och röra mig pga foglossningen så flög jag bokstavligt talat ur sängen på morgonen när vattnet gick...läskig känsla.

Så nu sitter vi här hemma med en fin "liten" pojke på 10 dagar och jag njuter! Vi fick dock en liten skakig start på vårt nya liv. I måndags skulle vi på återbesök samt göra PKU test och hörselscreening, båda gick bra, men de tyckte att Gustav var för gul samt att han hade gått ner lite väl mycket i vikt så vi blev inlagda på neontalen. Gustav lades direkt på en solmatta och med en lampa över sig. Han fick även ha på sig en ögonbindel för att skydda ögonen. Stackarn gillade det inte alls och jag tyckte att det var hur jobbigt som helst. Han skrek mycket och vi fick inte ta upp honom, dessutom fick vi sondmata honom så att han skulle öka i vikt. Min mjölk hade inte börjat rinna till ordentligt så jag fick börja pumpa för att stimulera. Vi både sondmatade och ammade under de 4 dagar vi låg inne. På onsdagen var hans gulsotsvärde så pass bra att han slapp ligga i ljuset, blev våra sängar istället! Som jag njöt och han också...slippa den där hemska ögonbindeln. På torsdagen fick vi äntligen åka hem!!!

Så på torsdagen började vårt liv som tre i familjen på riktigt! Min mamma kom även upp då och stannade till lördagen. Det var så skönt och hon gav mig tips och hjälp med amningen så jag kunde få igång den igen! Känner mig så trygg med min mamma eftersom hon jobbar med det hon gör! Hon är nämligen distrikssköterska och har jobbat många år med BVC och har koll på mycket! Hon njöt också av att vara här vill jag lova...fått mysa med sitt lilla barnbarn! Under torsdagskvällen kom även Annelis mamma över!

Just nu sover vår lille prins och jag är supertrött, men snart dags för mat igen för den lille så det är ingen idé att sova innan, får bli efter! Han sover dock rätt så bra på nätterna så jag ska inte klaga! Jag är bara så glad över att han nu äntligen är här!

Sover gott i vagnen under promenaden!

Kram

8 dagar till bf...

och nu börjar det bli segt, riktigt segt. Sammandragningar och förvärkar om vart annat och så foglossningen på det. Ja inte är det lätt så här på slutet...alla säger bara att jag ska tänka på vad jag får när allt är över och det klart jag tänker på det. Men har man i 6 månader bara fått ligga still och ta det lugnt så vill man bara va "normal" igen. Nu när jag får röra mig och göra saker så sätter kroppen stopp för det.
Längtar nåt så enormt nu efter vårt lilla Troll och att få lite fart på livet igen! Men den låter vänta på sig och gör sina små sparkar och gympapass där inne i magen för att påminna mig om henne/honom!
Vi är så beredda och allt är klart här hemma...går bara och väntar!
Vill egentligen inte klaga såhär, men nu är det tungt och segt...

Anneli har ju börjat jobba igen hon så nu är jag ju åter själv om dagarna vilket är så trist. Hade gärna jobbat lite fram tills Trollet valt att titta ut...saknar jobbet, eleverna och kollegorna!

Idag ska jag göra köttbullar/biffar...slut i frysen så tänkte passa på nu när jag ändå bara går hemma...

Hoppas ni alla får en trevlig dag!

Kram

"Sista" MVC-besöket

Igår var på, förhoppningsvis, det sista besöket på MVC! Allt såg jättebra ut och magen följer sin kurva, godkänd på alla värden också och vikten helt ok! Trollet ligger nu helt fixerad och får gärna komma när som helst! Fick mycket frågor kring hur jag känner inför förlossningen. Jag har ju inte hunnit tänka så mycket på den än, fokus har liksom varit på annat. Jag vet att det kommer göra ont, men i övrigt så är jag inte speciellt nervös inför den. Jag är mer nervös over hur snabbt jag får tag på Anneli när hon är på jobbet...men det kommer att bli bra det också!
Vi fick en ny tid till MVC om två veckor, men jag hoppas att vi slipper åka dit då ;)!
Just nu är det bara en lång, lång väntan och sammandragningarna är många och en hel del förvärkar har jag också. Men värst är nog foglossningen...så ont det gör. Idag har jag tänkt försöka ta mig en liten promenad...som jag längtat efter det. Snigelfart och inte så långt, men en liten, liten sådan. Bara att spänna på mig stödbandet så ska det förhoppningsvis gå bra! Ska också packa klart BB-väskan idag så vi kan ställa ut den i bilen.Vi känner att lika väl som den står här hemma i lägenheten så kan den stå i bilen så är allt klart när vi behöver bege oss till BB.

Får se vad jag mer orkar hitta på idag...promenad står först på schemat!

Snälla lilla Trollet, kom nu!!! Vi längtar efter dig!!!

Kram

Åter vardag

Så var vardagen åter här och Anneli har börjat jobba igen...så segt att gå hemma själv. I natt har hon dessutom sovit borta med jobbet och kommer hem först i eftermiddag. Måste erkänna att jag varit lite nervös under natten att det ska sätta igång, men än så länge är det lugnt. Förhoppningsvis ska jag inte behöva gå hemma själv så länge till!

Igår tog de bort cerklaget och fy f..n vad ont det gjorde. Inte nog med att jag har foglossning som gör fruktansvärt ont oavsett om jag går, sitter eller ligger ner, men att då ta sig upp i den där himla gynstolen var inte skönt. Sen själv ingreppet...skönt att ha det gjort kan jag ju lova, men tårarna kom, men nu är det som sagt borta... så nu får Trollet mer än gärna komma ut till oss! Tur jag har både svärmor och en kollega på stand by idag om det skulle sätta igång innan Anneli kommer hem!
Läkaren trodde inte att jag skulle gå över tiden och jag hoppas att hon har rätt för jag börjar bli rätt less på att vara gravid nu. Mycket hänger ju på alla krämpor och allt det psykiska runt omkring...just nu är jag besatt av att känna rörelser varje dag. Låter kanske helt knäppt i era öron, men även om jag känner mig mer lugn nu så är jag fortfarande väldigt orolig över att något ska gå fel sista tiden. Det är tur att det är så bra personal på bb för det kan verkligen tala lugnande till en!

Idag blir det en lugn dag, borde kanske packa klart bb-väskan, den till mig och Anneli alltså. Trollets saker är redan packade och står i bilen och babyskyddet är också installerat och klart i bilen. Men ett litet besök hos mina kollegor blir det idag iallafall, behöver komma bort från soffan lite!

Jag hoppas att ni alla får en härlig dag!
Kram

Semester

Här rusar veckorna iväg ser jag...har inte riktigt haft ork att uppdatera här, men nu kommer ett inlägg!
Anneli har nu haft tre veckors semester, en kvar, och jag bara njuter av att vi är hemma båda två!
Första veckan var vi nere i Motala! Det var så skönt och härligt med miljöombyte, större delen av veckan tillbringades i en badenbaden (solstol) i skuggan i mammas trädgård där vi blev underhållna av min otroligt söta och charmiga systerson! Träffade några vänner, men långt ifrån alla, men tyvärr så orkade jag inte så mycket. Min käre far fyllde även 60 år så på lördagen blev det kalas för honom!

Min älskade systerson!

Min lillasysterson är det fullt ös på numera! Kryper fram med världens fart och "pratar" konstant, men så härlig han är! Och vi träffas alldeles för sällan... Det var lite irriterande och påfrestande att inte kunna lyfta och bära honom, men jag får ju tyvärr inte bära mer än ca 2kg och han väger ju lite mer än så ;)! Men nästa gång vi ses så har du fått en kusin!

Veckan där nere gick iallafall alldeles för fort och det blev dags att dra oss hemåt igen. Hade kanske varit kvar lite längre om det inte var för läkarbesöket. Det gick bra hos lärkarn och allt såg bra ut! I skrivande stund är det en vecka kvar tills cerklaget tas bort så sen får det gärna komma igång!

Annelis andra semestervecka var ganska lugn, umgicks med hennes syskon och syskonbarn så  en hel del sol och bad blev det! Jag höll mig dock på land och mestadels i skuggan,,,gillar inte värmen.

Annelis tredjevecka (alltså denna vecka) började med ljuvligt väder...mulet och lite svalare, som jag njutit! Vi har passat på att röja här hemma... Det hela började med att vi skulle packa ner får stationära dator inne på kontoret för att förbereda för omöblering. Det slutade iallafall med att vi började röja nere i förrådet också och körde iväg en hel del till tippen! Nu är det fint även där nere. Kan ju säga att jag efter detta röjande knappt kunnat gå, men så skönt att ha det gjort! Dagen efter forstatte vi inne på kontoret och röjde, nu är det verkligen fint och igår kom min svägerska över och hjälpte Anneli att flytta in gästsängen dit! Nu är det bara lite småfix kvar där och Anneli har nu fått hela skrivbordet att sitta och sy vid! Det blev så bra, dock ser ju Trollets rum väldigt tomt ut nu, men det får vi ta tag i när vi vet vad det är för en liten sort jag bär på! Vi har nu iallafall allt hemma, köpte det sista igår! Bilstolen ska vi snart installera i bilen, men först blir det en runda till tippen...igen! Det är så skönt att ha detta gjort nu. Idag ska vi ut till havet och få middag hos svärfar! Nästa vecka har jag lovat Anneli att vi ska ta det lugnt och bara va...njuta av hennes sista lediga vecka!

Nu har 36 veckor gått och det börjar närma sig! Vi ska sätta oss och skriva en födelseplan som jag ska ta med mig in när cerklaget ska plockas bort. Alla frågar mig om jag börjar bli nervös...egentligen inte. Det jag mest är nervös för att jag inte ska få tag på Anneli tillräckligt fort när det väl är dags eftersom hon jobbar. Det är ju inte så populärt att som lärare ha sin mobiltelefon på sig och dessutom med ljudet på under lektionstid, men nu är det ju särksilt fall så hon har inget val. Nervositeten kommer säkert, men än så länge har fokus legat så mycket på att ta det lugnt och se till att inte få så mycket sammandragningar samt att hålla cerklaget intakt. Denna vecka har jag dock haft många sammandragningar, men inte så konstigt. Så mycket som jag har gjort och hållt igång har jag inte gjort på flera månader.
Jag börjar dock bli väldigt nyfiken på hur stor Trollet kommer att vara...vid TUL låg den ca 20% över normalvikt i just den veckan och när vi var på MVC nu i veckan så hade magens kurva lagt sig på det översta strecket, men alla andra värden var jättebra! Längtar så otroligt mycket nu och vill att veckorna bara ska rusa förbi!

Nu har älsklingen vaknat också så nu är det frukost som gäller! Sen ska vi köra ett sista lass till tippen och sedan blir det havet resten av dagen!

Ska försöka uppdatera lite mer, men lovar inget. Kan tänka mig att jag kommer igång när Anneli börjat jobba igen och jag åter sitter här själv hela dagarna!

Kram

Året har gått fort

Tänk vad mycket man hinner att sitta och fundera om dagarna när man är själv.
Härom dagen slog det mig att för ett år sedan gick jag/vi här och var "nygravida"...äntligen efter alla hormonbehandlingar så var vi gravida med lilla Pyret! Om jag ska vara ärlig så känns det nästan som igår, året har liksom gått så fort! Det var sista dagen innan semestern och jag skulle börja jobba tidigt på fritids, stanande vid en kollegas dörr och skrev ett plus på den...hon blev den första som fick veta! Sen försökte jag hålla minen på jobbet, men det gick inte så bra! Härliga minnen! Nu gick ju inte den graviditeten så bra och vi förlorade Pyret i vecka 18+3...den största sorg jag någonsin varit med om. Kan fortfarande få tårar i ögonen när jag tänker på honom! Men nu så här ett år senare sitter jag här i soffan och svettas...och är dessutom höggravid! Det tog ca 28 veckor av denna graviditet innan jag kunde känna lycka över att vara i detta tillstånd, har varit så sjukt orolig över vad som kan gå snett och fortfarande finns den känslan där även om den inte är lika stark som innan. Trodde aldrig att jag skulle ta mig igenom detta, men har haft många underbara människor runt mig som funnits där och stöttat, inte minst min familj och min underbara fru!
Får nypa mig i armen när jag ser spjälsängen stå där i sovrummet bäddad, babyskyddet i barnrummet bara för att inse att det är sant...snart ska en liten ny människa få inviga dessa saker! Har inte hunnit bli nervös för själva förlossningen än...mina kontroller tar alla sådadna känslor, men det kommer väl!

Tänk att om ca 7 veckor ska Pyret få ett litet syskon! Jag längtar så otroligt mycket!

Kram

Vår lilla knubbis!

Igår (tisdag) var vi åter in til DS för kontroll av cerklaget och livmodertappen samt tillväxtultraljud. Vi började med ultraljudet och den här gången rörde Trollet lite mer på sig! Fick inga direkta bilder med oss hem utan ultrljudsläkaren kollade bara att allt såg bra ut och gjorde de mätningar som ska göras. Moderkakan ligger inte längre illa till så en "normal" förlossning väntar! Sen skrattade han lite och berättade att tillväxten var det minsann inget fel på...Trollet ligger ungefär 20% över det normala i denna vecka. Han beräknade att Trollet redan nu väger ca 2,2 kg...jag lär få trycka ut en rejäl knubbis när det blir dags! Det som dock känns lite skönt med att Trollet väger somd en gör att jag bara har lagt på mig "bebsikilon", ja ni vet vad jag menar. Fram tills nu har jag bara gått upp 5 kg så de flesta av dem är ju bara barn, vatten och allt det där! Och det känns bra kan jag lova, känns ju lovande när man ska gå ner sen, men än är det ett antal veckor kvar så mycket kan hända än! Allt såg iallafall bra ut och cerklaget sitter fortfarande kvar och livmodertappen är än så länge tillräckligt lång! Efter ultraljudet träffade vi vår läkare och pratade om framtiden! Mitt hb har äntligen stigit igen så injektionen av järn hjälpte och jag slipper ta järntabletter :)! Vi fick datum för nästa besök samt bortagning av cerklaget! Den 12/8 åker cerklaget bort och då ska jag äntligen ta en kort och lugn promenad! Men innan dess är det några kontroller på MVC och DS kvar!

Imorgon är Anneli ledig så då ska vi bara va! På kvällen är det Roslagsnatta så vi tänkte gå en sväng på den samt unna oss mat ute på någon trevlig restaurang, vilken det blir vet vi inte än! Nu är det bara en dryg vecka tills Anneli går på semester, som jag längtar! Då åker vi ner till Motala en vecka! Ska ju fortfarande ta det väldigt lugnt, men familj och lite vänner ska vi hinna med! Pappa fyller ju dessutom 60 så kalas blir det också! Men även om jag vill hinna med mycket under denna vecka så måste jag också ta det lugnt...så om jag inte hinner träffa alla som skulle vilja ses så bli inte ledsna...jag måste tänka på mig och Trollet! Mest längtar jag nog egentligen efter att få träffa min älskade systerson!!! Han hinner ju växa så mycket mellan gångerna vi ses...Mys ska det bli!

Försöker få till det där med BB-väskan...svårt att packa till mig själv eftersom min garderob är väldigt begränsad. Vi hade tänkt ha den klar tills vi åker till Motala, vill ha med den om det skulle sättas igång (vilket vi innerligt hoppas att det INTE gör), men tänk om. Barnets väska är klar och babyskyddet står där! Men har ju en vecka till på mig att fundera på det!

Igår fick förresten sms från Emmaljunga om att vagnen var skickad till Babyproffsen här i Norrtälje så snart kan vi hämta hem den också, men det väntar vi med tills vi är tillbaka från Motala! Liggdelen får vi ju med oss därifrån! Så nu börjar vi bli riktigt redo för Trollets ankomst! Vi är så nyfikna på vad det är för en liten som ständigt bökar omkring i min mage! Det är nu 8 veckor till beräknad ankomst, jag själv hoppas ju på bara 5-6 veckor, men vi får se...lär säkert gå över en massa bara för att...

Jag hoppas ni har det bra där ute i sommaren...själv har jag njutit av de senaste dagarna då det varit lite svalare väder!

Kram